önskar jag er alla.

med lite glitter

och kanske även glamour.

Här kommer det att bli en lugn och

fridfull nyårsafton

då jag proppar in bomull i 

Nemos och Sluggos öron.

Sista kisserundan får jag se

till att tidigarelägga, allt

för att minimera den rädsla

nyårssmällarna orsakar.


ansepanse

dystert igår kväll när jag kom på

att imorgon är det som en vanlig

måndag igen.

Allt det mysiga, ombonade, varma

som vi haft, bara rann iväg.

Fast som Maja sa till mig:

- Sedan är det ju nyårsafton.

Jo, sedan blir det lite helg igen,

det gör det, men under en dag

känner jag mig lite ensam och vilsen.

Trots allt har jag ju mina hundar,

ja, inte dem på bilden,

som sitter på en vägg i köket,

utan Nemo och Sluggo som jag

alltid har sällskap av.


ansepanse

Maja tar ut mjölken från kylskåpet

och häller upp i sitt glas.

Sedan läser hon på mjölkpaketet.

Maja: - Ska vi ut och festa på 

min födelsedag?

Jag: - Nej, det ska vi väl inte.

Maja: - Mjölken går i alla fall ut då.

De här bilderna tog jag strax innan

klockan 16 igår.

 

 

 

 

var ledig igår och tur att

han gick in i det lilla utrymmet

innanför pannrummet.

Det är där avloppsrören från köket

kommer ner.

Direkt när han öppnade dörren

förstod han att det var något som

inte stämde. Det luktade så konstigt.

Böjen i det gamla järnröret hade

fått ett hål.

J fick först ta ner innertaket i källaren

och isoleringen.

Allt var helt vått.

Nu åkte han in till sta´n för att

hämta sådant han behöver för

att byta ut och få röret lagat.

Provisoriskt lagade J röret med

silvertejp.

Helt provisoriskt alltså.

För visst är silvertejp bra till det

mesta, men att laga avloppsrör med,

nej, till det behövs det andra saker.


ansepanse

med godis i.

Jag: - Du tycker ju bäst om de

här färgade godisarna?

Maja: - Du får ta om du vill.

Så jag tar en orange och stoppar

i munnen.

Jag: - Den smakar apelsin.

Så tittar jag i glasburken igen.

Jag: - Undrar vad den gröna kan

smaka för något.

Maja: - Jadu.

Jag: - Den smakar nog gräs, så den

får du ta. Jag gillar inte grässmak.

mamma igår eftermiddag.

Den här vackra julgruppen

fick jag.

 

 

Krukan tycker jag är bedårande.

Den är gjord som om det vore

gammaldags emalj. Den ser till och

med sliten ut.

Vi spelade Wii-spel. Bowlingen

var riktigt rolig tyckte mamma.

Hon slog några strikes fastän

hon aldrig bowlat förut.

-----

Om vi skulle fråga Nemo och Sluggo

vad som var bäst med julen, så

skulle de nog svara risgrynsgröten.

 

En liten klick blandade jag i deras

vanliga mat, både på julaftonen

och juldagen.

ansepanse

 

ha så många julklappar

 

i år, men när vi tagit fram dem

ur gömmorna och satte dem under

granen, var det ju ändå en del.

Fast det var bara bra-saker,

inte några onödiga prylar som

ställs in i skåpen.

Julmaten intogs i tv-soffan då

vi tittade på

"Sound of Music" samtidigt.

Det var ju bara vi tre så vi

gjorde som vi tyckte.

Det blev en mysjulafton.


ansepanse

på fjärde advent då?

Maja och jag tog med vovvarna

på en blåsig och småkall långpromenad

innan regnet vräkte ner senare

på kvällen

Maja stekte julköttbullar av kycklingfärs

och jag skrev handlingslistan inför

julen sista handlande.

Letade också efter ett recept till

en julsallad där det ska vara 

rödkål, morot och apelsin i.

Den ska jag göra iordning idag.

Mer då?

Maja började:

- Kan vi inte ta en godis?

Jag: - Du menar av julgodiset?

Maja: - Mm.

Jag: - Vi sa ju att vi skulle vänta

till den 23:e.

Maja: - En, kan vi väl ta?

Så vi tog en och efter det en till

och, ja, några till blev det också.


ansepanse

 

vad man haver,

sa Cajsa Warg.

Fast det sa hon egentligen inte.

Vi tar det från början.

- Man tager vad man haver,

sa ansepanse.

När jag tittade i lådorna med

julpynt hittade jag lite av både

det ena och det andra.

Så satt jag ihop det

och satte i en vas.

Det blev en julbukett.


ansepanse

hur besviken han blev

 när han hittade en lekkamrat och

Maja ropade:

- Nej, Sluggo, nej.

Svansen åkte ner på en gång

och Sluggo tittade besviket

på när hans lille kamrat

skyndade sig under kökssoffan.

Jag: - Nej, Sluggo, spindlar får

man inte leka med.

Den här tomten tappade jag

igår. Den vinkande armen gick av

och for iväg genom hela vardags-

rummet och jag hörde hur den

studsade nerför trapporna till

källarvåningen.

Hade jag inte hört det, hade jag

nog aldrig hittat armen.

Det syns nästan inte att jag har

lagat tomten.


ansepanse

 

 

få en bild av månen igår kväll.

Eller egentligen inte månen utan

en av våra stora ekar som månen

belyser  bakifrån.

Maja: - Vet du vad man heter om man luras?

Jag: - Nej.

Maja: - Lurifax.

Maja: - Vet du vad man heter om man

inte har lurats än?

Jag: - Snart lurifax.

Maja: - Nej. Straxifax.


ansepanse

 

"lill-stugan" igår.

Det är så vi kallar den, stugan

i trädgården, där vi förvarar trädgårds-

redskap och annat som kan vara

i kyla.

Jag ställde fyra av mina utepelargoner

i det stora fönstret i lillstugan, då i höstas

när det blev frostgrader några nätter.

Nog blev jag överraskad av att se

att två av dem bar blommor.

Nu få vi bara hoppas att det inte

blir för många minusgrader

innan vintern är slut,

för pelargonerna kan kanske

klara sig då.

 

-------

 

Inatt lekte jag uggla.

 

Nej, inte så att jag satt uppe och

 

hoade, tro inte det, men jag

 

var vaken nästan hela natten.

 

Fick läst ut en bok och lyssnade

 

på Sluggos snarkande.

 

 

 

som sänder ut en fin 

 

doft av vanilj.

Det var något vi också köpte

på vår lilla inköpsrunda i söndags.

Tände två sådana igår kväll.

Den här tänder jag däremot aldrig:

Snögubben som jag fick

i julklapp när jag var i tonåren.

Ända sedan dess har den 

haft sin givna plats till jul.

Det anade nog aldrig min 

lillasyster. För det var av henne

jag fick den.


ansepanse

 

sta´n på söndag eftermiddag,

Maja och jag.

Vi skulle bunkra upp lite sockerfritt

julgodis.

Hittade lite annat smått och gott också.

Kunde till exempel inte låta bli att köpa

lite fler guldiga julgranskulor.

En dörrkrans

hittade jag på ÖoB där 

vi köpte lite hudvårdsprodukter.

Ja, alltså schampo och annat sådant.

Titta vad jag hittade

till Nemo och Sluggo.

speciellt mycket om julen.

Hade gärna hoppat över helgerna helt,

men samtidigt är jag barnsligt förtjust i

glitter och blänkande julgransprydnader.

Så därför står nu granen 

redan pyntad och klar.

Aldrig någonsin förr så här tidigt.

Redan på Lucia-dagen stod den

klädd med årets guld-silver-tema.

Närmare 90 bilder tog jag på

allt det vackra.

 

Nägot stativ har jag inte så

jag hämtade den lilla trätrappstegen

vi har i badrummet.

 

Tog fram en massa böcker från

bokhyllan för att få rätt höjd.

 

Så det var en hel del plockande

och justerande

 

Så här ser hela granen ut:



ansepanse

 

trodde jag att det var,

men så tittade jag på vägg-

almanackan och såg att på måndag

är det redan den 16:e december.

Sista dagen för att posta julkort.

Så jag fick bråttom med att klippa

och klistra, jo för jag gör mina

julkort själv av bilder jag tagit.

Under tiden vi badade bastu fick

julkorten torka och sedan fick

jag skynda mig att skriva dem

innan "På spåret" började.

Nu är julkorten postade.

 

Solen var framme igår och

då passade jag på att gå på

"bildjakt".


ansepanse

så mycket att syrénbuskarna

vuxit runt utebelysningen.

Egentligen gör det inte någonting

annars heller, för när löven bäddar

in lyktan så att den nästan inte syns,

så är det ju ljust ute.



Bara en svag vind får vimpeln

att röra sig lite.

 Någon Ivar har inte varit på besök.

Det var dimmigt imorse och

väldigt mörkt. Kändes nästan som

vovvarna och jag gick ut mitt i natten

när vi tog vår första kisserunda.

Nu är det drygt en månad sedan vi

slutade med hemtelefonin och det

fungerar bra. Egentligen tycker jag

det är bättre eftersom det är till min

mobil som alla samtal kommer.

Den bär jag ju alltid med mig.


ansepanse

 

tills jag kan gå in här igen:

Jag längtar efter nästa växtsäsong.

Hittar annat därute i trädgården som

också väntar på värmen och ljuset:

åt var sitt håll:

men vänta,

nu händer det något intressant

därborta:

blir det inte så många julklappar.

Det har vi kommit överens om.

Jag slog in fyra stycken igår.

Några fler blir det nog inte,

förutom de som Nemo och Sluggo

ska få.

De ska få ett varsitt smaskigt

grisöra, men ni måste lova att

inte säga något, det måste ju

bli en överraskning för dem.

-------

Det är inte så mycket man kan

tal bilder på ute i snön.

Kanske några roliga formationer när snön

smälter eller

röda bär på is.

Det här bäret har till och med ögon.


när det inte finns någon snö.

ansepanse

det öronrengöring och kloklippning.

Så klippte jag även bort håret

mellan trampdynorna.

Allt skulle ha gått bra, och det brukar

gå bra, men Nemo tycker inte alls om

att jag klipper hans klor, så han

rycker till för varje klo och försöker

även att dra bort tassen sekunden

innan jag hinner klippa.

En klo klippte jag för nära och den

började blöda.

Det ville inte sluta, så jag satt

med Nemo i knät, länge och väl, och

höll en indränkt bomullstuss tryckt

mot klon.

Här väntar Sluggo på att matte

ska börja klippa klorna:

Nemo blev supertrött efteråt

och använde Sluggos sköldpadda

som huvudkudde:

bara jag som glömde,

det gjorde Maja och J också.

Otroligt är det i alla fall att vi

glömde bort det helt och hållet

igår.

Inte för att vi skulle ha längtat efter

eller sett fram emot det, men

det var ju ändå söndag.

Söndag och andra advent.

Vad glömde vi då?

Jo, att tända den andra ljuset.

För säkerhets skull har jag nu ställt

fram ljusstaken på soffbordet.

Då kan jag ju inte undgå att se

den ikväll när det blir mörkt och

tid för kvällsfika och tv-tittande..


ansepanse

är jättebra, tycker jag.

Så mysig och fin, precis som

jag vill att en adventskalender ska 

vara.

Se bara:

renar

 

tomtefar och nissar


och inte minst


av leksaker.

Fast det är ju inte den svenska

julkalendern jag menar,

utan den finska.

Ni kan alla gå in på 

yle.fi

och titta på den fina

adventskalendern men då

måste ni kunna finska förstås.

Om ni inte kan finska, så kan

jag kanske lära er.


ansepanse

 

 

att missa det men eftersom

det ringde i min mobil, så

tittade jag ut genom köksfönstret,

samtidigt som jag pratade.

Två koltrastar hade roligt i snön.

Vi har bitvis en sluttande trädgård

så de två koltrastarna bredde ut

vingarna och åkte kana nerför

backen.

Inte bara en gång, utan flera gånger.

Så utan tvivel var det så att de

lekte och tyckte att det var roligt.

Stormen i kombination med snöfallet

gjorde ett av altanfönstren riktigt

vintervackert.


ansepanse

om J:s mobiltrubbel kan läggas

ner nu.

Kanske säger jag.

Klockan 06.36 ringer det i min mobil.

Det är J som ringer och väcker mig.

Fast när jag svarar är det inte

någon där även om jag hör

att J finns där i andra änden.

Det är bara det att han inte hör mig.

Arg är jag.

Så där vill jag inte bli väckt.

Jag ringer upp ett par gånger innan

han svarar.

- Jag har inte ringt, säger J.

Han har haft problem med det en längre

tid. Hans mobil ringer upp senast

ringda numret.

J:s arbetsledare till exempel, kan få

4 - 5 samtal från J, utan att han egentligen

ringer.

När J ringer mig senare på morgonen:

- Nu tror jag att jag vet vad som är

felet. Jag har hörsnäckan i fickan och 

när den kommer i kläm så ringer den upp.

Jo, jo, vi får hoppas att det är så

och att J slutar att ha hörsnäckan i

byxfickan.

Så här ser det ut hos oss idag

efter Svens härjningar.


ansepanse

utomhus jag hittar spindlar.

Den här fina, bor i badrummet:

 

Jag ville ta fler bilder men då

kände den sig trakasserad och

skyndade snabbt iväg.

------

Koltrastarna tycker om äpplen.

ansepanse

 

Vi går alltid samma lilla

morgonrunda,

vovvarna och jag.

Nemo har stenkoll på allt.

Det blev jag varse imorse.

Vi kom till ett ställe där det 

aldrig varit någonting förut.

Nu stod det en bil parkerad där.

Fastän det varken var en skåpbil

eller utlandsregistrerad, som vi 

några somrar blivit varnade av vår

grannsamverkan för, så tog Nemo

sitt fulla ansvar och

satte igång att skälla på bilen.


ansepanse

varandra så många julklappar.

Egentligen hade vi nästan 

kommit överens om, att inte

ge några alls, men J får alltid

två tidningsprenumerationer

av mig och han ska även få 

något mer som jag redan har köpt.

Självklart ska Maja och min

mamma också få.

J sa att jag kunde få ett objektiv

till min kamera men då får jag själv

välja vilken jag vill ha.

Jag: - Ett objektiv? Jag vill ha två.

J: - Två då. Du får två.

Nu måste jag bara luska ut vilka

som är bäst.

- Jag tröttnar på att vara fotomodell,

säger Nemo, och slumrar till.

ansepanse