blev inte lång men fin.

Medan Maja målade ägg

gjorde jag iordning Cecce´s äggalåda

 

Igår promenerade vi förbi en dam

som stod vid sin bil. Motorhuven var

uppe och hon stod där med batteriladdare

och långa skarvsladdar.

Jag: - Kan du det där? Jag kan ingenting

om bilar.

 

------

Majas strålkastarlampa på höger sida

hade gått sönder och vi kvinnor skulle

testa att byta ut den. 

Vi läste först på riktigt ordentligt hur man

ska göra men när vi kom till avsnittet

"milt våld eller hellre styrka bakom för 

att få ut lamphuset", ja, där fick vi ge oss.

Men vi visste hur det skulle göras och vi läste

dessutom på lite till, så när J kom hem behövde

jag bara instruera honom om var han skulle trycka med

den där "styrkan" som inte vi riktigt har och

samtidigt lirkade jag under lamphuset, så,

ja, då gick det lysande bra.

Vadå, att jag inte kan något om bilar??

Rena bilmekanikern, det är jag det.

Vad gör man när man väntar på

att få komma in till läkaren?

Jag läser allt jag kan komma över.

När jag läst alla broschyrer gällande

diabetes hittade jag tidningen

"Må Bra".

Bläddrade och hittade en sida där

man skulle räkna ut sin egentliga ålder.

Det var en massa frågor som man skulle

svara på och få poäng för, helst minuspoäng

förstås, för alla minuspoängen skulle man

sedan dra ifrån sin riktiga ålder.

Jag var mitt uppe i svarande och räknande

när doktorn ropar in mig.

Helst hade jag velat ropa tillbaka och säga:

- Vänta lite, jag måste bara få veta hur

gammal jag är.


Solen sken så vackert in genom

fönstret för en stund sedan men inte

nu längre.


ansepanse

ska jag till doktorn.

Proverna jag tog för drygt två veckor

sedan, fick jag provsvar på i förra 

veckan. Det är första gången jag fått

dem hemskickade.

Jag undrar varför eftersom det ju är

just proverna vi brukar gå igenom

tillsammans.

Undrar vad doktorn säger när jag gått

ner i vikt. Han var ju så glad när

jag förut hade gått upp lite.

i allafall.

Eller spelar död med inlevelse.

De andra två är det svårt att få

bra bild på samtidigt men här

är Sluggo "död"



och här är det Nemo som, 

ja, han ligger ju stilla, men så "död"

ser har inte ut.

 

 

eller mot morgonsidan får man väl

säga att det är när klockan är

5.30, då larmade brandvarnaren.

Ja, inte ett brandlarm men ett larm

om att batteriet är på upphällningen.

Kände inte för att krypa ur sängvärmen,

så jag låg kvar där och väntade på att

J skulle reagera.

Fast det gjorde han förstås inte. Sov bara

vidare sin skönhetssömn.

Envis som jag är, låg jag ändå kvar

till 7.30, då jag alltid går upp, bara det

att varje, om det var halvtimme, så lät

varnaren.

Ja, ja, det är smällar man får ta.

Jag njöt i allafall av sängvärmen.

-------

Den här såg jag på promenaden igår:

Ett slags modern konst kanske men

jag tycker den ser lite obehaglig ut.

Naturens underbara konst:


tycker jag mycket bättre om. Det ger

som sätter igång klockan 00.18

på natten. Alltid samma tid.

Första gången trodde jag att det

var min insulinpump som larmade men

inte. Vi har inte kommit underfund

med vad det är och jag har börjat

tycka det är lite otäckt.

Vaknade även i natt 00.18.

------

Sitter med en skraplott och passar

på i en reklampaus att skrapa fram,

ja varför inte en vinst.

Maja: - Skrapa fram en miljonvinst.

Jag skrapar och hinner gott och väl

i pausen.

Jag: - Det blev bara två miljoner.

Maja: - Det räcker.

Jag: - Jag menar att det var bara två

rutor med en miljon i.

Det var det jag gjorde igår.

Först kokade risgrynsgröt:

dag det var igår. Vinden var isande.

Jag brukar inte frysa men igår frös jag.

Det hjälpte inte ens att komma hem i värmen

och äta varm soppa.

Maja: - Vi badar bastu.

Sagt och gjort.

Bada bastu en tisdagkväll, det är lyx det.

-----

Lite påspädning av snö har vi fått

titta bara på snöskyffeln:

och taket på brunnen:

Maja har åkt in till biblioteket och

sms:ar därifrån och undrar vad 

boken heter som jag ska läsa på

finska och som Maja tänker läsa på

svenska.

Jag sms:ar inte så ofta så:

- kopiateo

skickar jag iväg, fast det inte är

meningen. Jag letade bara efter

stavningsfunktionen.

Under tiden letar Maja efter en

författare som heter Kopiateo men

något napp får hon ju förstås inte.

Nästa sms blir i allafall:

- Lopgraven.

Fast jag ju menar Löpgraven.

Rätt ska vara rätt, bokens rätta titel

är Löpgravsvägen.




ansepanse

ishotell i all ära men is finns

på närmare håll:

och mycket is också:


------

Igår mötte jag några grannar, ett

pensionärspar som var ute och gick

med stavar. Det var första gången

tydligen, jag har i allafall inte sett dem

med stavar förut.

Jag kunde inte låta bli så:

Jag: - Nu är det bara skidorna som

saknas.

Pensionärsmannen var snabb, han

tittade ner på den helt snöfria och torra

vägen:

- Ja, vi får skaffa oss rullskidor.


ansepanse

med Nemo och Sluggo varje dag.

Nemo har varit riktigt bra på:

- upp med händerna

- pang

- du är död.

Nu när Sluggo är med, och jag tränat

allt möjligt annat med dem också, så

har Nemo hittat på en egen variant  när han

ska falla ner död.

Han är allt annat än still när har slänger

sig ner på golvet. Med fart rullar han runt

liggande.

Jag: - Död Nemo, död. Det är på sidan

du måste ligga för att vara död.

 

Här ligger han så fint på sidan och

sover bakom matte i kökssoffan.


ansepanse

om levergodis


även om Nemo och Sluggo älskar det.

När jag öppnar en sådan påse häller

jag innehållet i en stor glasburk.

Det höll jag på med igår och:

Maja: - Får jag också en godis?

säger hon och gapar stort.

Snabb som vinden själv stoppar

jag en levergodis i hennes mun.

Fräsande spottar hon ut godiset

och skrattar gott.

Sluggo som var uppe i kökssoffan

med Maja tyckte om den.

-------

Vilken praktvurpa jag gjorde igår igen.

På promenad med vovvarna råkade jag

trampa på den enda isfläck som överhuvudtaget

fanns och som jag inte såg eftersom det

var snö över den.

Jag överlevde i allafall även om jag låg

kvar där på marken och ojade mig så

länge att Nemo blev orolig.


ansepanse

 

igår kväll och undrade vad vi

skrattade så åt.

Han hade varit och tittat på sin

tv medan Maja och jag tittade på

Dicte härnere.

För er som inte känner till Dicte, så

är det en dansk kriminalserie.

Riktigt bra är den dessutom men kanske

inte något man viker sig dubbel och

skrattar åt.

För det märktes på J att han verkligen

undrade vad vi tyckte var så roligt.

Jag: - Maja och jag försöker prata danska.

-------

 

Det vita föll ner hos oss igen.


Det var ju så torrt och fint innan.


ansepanse

 

att försöka fånga det på bild när solen

sken så vackert in genom

fönstret:


Tulpanerna som jag fick för en vecka

sedan står sig fortfarande.

De står i ett fönster där elementet är

avstängt.

-----

Vad glad jag blir när jag ser Nemo

och Sluggo bli glada.

En ljuvlig solskenspromenad där vi gick

på torra vägar, förbyttes raskt till traskande

bland prasslande löv på en stig som går

genom något som vi kallar för vitsippsskogen.

Hela Nemo riktigt studsade av glädje.

Jag kunde riktigt se hur han tänkte:

- Ja, matte, här är det mycket roligare

att gå än på vägen.

Fast det tycker matte också.

Sådan herre, sådan hund.

 

 

Häromdagen skulle Maja ner till

brevlådan för att se om vi fått någon

post.

Maja: - Hej då.

Jag: - Vadå, hej då. Du ska väl inte

någonstans. Hej så länge, är bättre.

Maja: - Nej, så LÄNGE ska jag inte

vara borta.

Hej på en stund, är bäst.


Mitt fina påskris som jag tog in och

satte blå och rosa fjädrar i, fick jag byta

ut. Björkkvistarna böjde sig mer och mer.

Till sist såg de alldeles vissna ut. 

Nu har jag pyntade äppelgrenar istället.

J beskar både mammas och våra äppel-

träd i helgen.


ansepanse

 

 

tittar på stavningen så låter

det riktigt roligt.

Det här är vad jag sa till J om 

vädret när Maja och jag kom hem 

från promenaden:

Jag: - När vi gick var det riktigt gott (låter

ju likadant som gått).

Sedan sov pôjkarna riktigt skönt

i kökssoffan:


Sluggo använde Nemos svans som

huvudkudde.


ansepanse

Det är väl en skön stil Sluggo har?

på vårdcentralen och tagit prover.

Sköterskan: - Du får ställa dig på vågen

också.

Jag: -  Oj, jag har mobilen fickan och

så insulinpumpen.

Sköterskan: - Jag kan hålla i mobilen.

Jag: - Och så har jag hundgodis i ena fickan.

Sköterskan skrattar och säger:

- Jag får skriva upp vikten och i sidan

minus hundgodis.

-----

Jag letade vårtecken igår

men hittade egentligen ingenting,

fast det här är också vackert:

och gärna ut genom fönstren för

att se om det finns några fåglar

att ta bild på. 

Eller annat roligt.

De små möss vi har i stenmuren är

riktigt dråpliga att titta på men någon

bild hinner jag aldrig ta.

Fast nu ljuger jag. Bild hinner jag ta men

den mus som skulle fastna på bilden finns

inte längre just där.

Den här trodde jag först var en fågel:

men vid närmare skärskådande så

såg jag ju att det är bark från en björk.

-----

Imorgon bitti ska jag traska till vårdcentralen

för att ta prover inför ett läkarbesök.

Jag tror att jag går dit imorgon i allafall.

Antingen imorgon eller på måndag måste det

bli. Så jag siktar in mig på imorgon så får

jag se hur vädret är.

 

Nog har vi alla sett mobiltelefonpratande

bilförare men det jag såg igår gjorde

att jag blev stel av fasa.

En mamma hade varit och hämtat

sitt lilla barn på dagis.

Vid vägkorset, där jag stod, stannade mamman

för att sedan svänga vänster och köra

vidare. Jag ser henne sitta där i förarsätet med

vänster hand på ratten och den högra.

Ja, i den högra handen håller hon en 

uppslagen, liten sagobok. Hon läser

alltså i en sagobok samtidigt som hon

kör bil. Fraktar dessutom sitt lilla barn

i nämnda bil. 

Kanske krävs en lag som förbjuder

läsning vid ratten under färd.

----- 

J kom hem med tulpaner igår.


J: - Du skulle egentligen haft dem igår.

Han hade plötsligt kommit på att

det var en särskild dag i måndags.


ansepanse

 

 

jag är kräsen när det gäller vissa

saker har det dröjt till nu innan

jag köpt en ny kam:


Den är ändå inte riktigt som jag tänkt

mig men den är ju allt-i-ett, så den blir nog

bra.

Hittade en så vacker färg på nagelborste:

 

i skogen var isiga och hala och

vi fick undvika att gå på dem nästan

helt.

"Stigfinnaren" Nemo njöt av att få traska

lite varstans och nosa efter spännande

spår och

"pinnbäraren" Sluggo hittade många bra

smågrenar och kvistar att bära på.

Solen sken och det var riktigt skönt.

J däremot använde sin söndag till att titta

på sport i tv. Jag försökte räkna ut antalet

timmar som han spenderade framför tv:n

och kom fram till att det var

minst 8 timmar.

-----

Filmen heter ju hitta Nemo men här

försöker jag hitta Sluggo:

var det imorse när jag gick

första lilla rundan med Nemo och

Sluggo. Solen sken och det var bara

lite minus.

I rummet där vi har datorerna såg jag

de utdragna sladdarna:

Visst ser det fint ut?

Ett hjärta, bara så där.

Igår tog jag in ris och pyntade med

fjädrar:

 

var jag ute och letade efter igår.

I trädgården min.

Fast jag hittade ingenting av vår

men

där snön smält bort

 

har jag plockat med lite allt möjligt.

Städade lite i köksskåpen och hittade:


Jag fick dem av mamma för länge sedan

och hade glömt bort dem.

Så här små är de: