Helt oväsentligt är väl det här att kunna:

Gustav Vasas knektar hade en ranson av 10 liter öl ocm dagen. Det var tvunget att dricka så mycket eftersom maten var så saltad - saltet användes som konserveringsmedel - att törsten blev stor. En vuxen mansperson bör ha haft en urinmängd på 5 - 8 liter per dygn att jämföras med dagens på runt 1,5 liter....

som sagt oväsentlig kunskap med ack så roligt att läsa om.

Den vetgirige kan läsa boken

Så levde vi förr     av Jane Fredlund

Den får  fem stjärnos av mig


fruguld

Hundar är fantastiska! Jag aktiverar lilligaste med varierande saker. Jag började  så smått med att han skulle välta lite mindre grejor och det lärde han sig fort och tyckte uppenbarligen väldigt mycket om.

Sedan tog jag större grejor och nu har jag en kruka som är 18 cm hög, en diameter upptill av 18 cm och nertill av 13 cm. Den tyckte han först var lite läskig. Lilligaste har en mankhöjd på 31 cm - tror jag, det är inte så lätt att försöka mäta när lilligaste undrar varför jag ställer en tumstock alldeles intill honom - så han är ju inte så stor.

Han lärde sig ändå snabbt att det inte alls var farligt och att det var kul att välta även den. Sedan fick jag för mig att gå ett steg längre. När han väl vält krukan och jag berömt honom med godis så pekade jag på krukan. Han var där ett flertal gånger med både nosen och tassarna och förstod först inte vad jag menade. Men så fick han in hela huvudet i kruköppningen och ställde upp krukan igen. Åh, vad duktig han är min lilligaste. Han är en problemlösare och älskar olika aktiviteter.

fruguld

Nu är först hela nästa veckas middagsmeny klar och sedan har fruguld skrivit handlingslistan. Herrguld är lite trög men har blivit avsevärt bättre på att tala om vad han vill att vi ska äta kommande vecka. Men mest är det allt frugulds arbetsuppgift att få det att fungera.

Jag kommer ihåg förr, när Dossan och Bessan fortfarande bodde hemma, och jag kunde fråga om just maten till nästa vecka. Det blev aldrig så tyst som då. Ingen sa ett knäpp.

 Fruguld satt i godan ro framför datan och det kittlade under en örat. Viftade med handen. Kittlade återigen, viftade med handen. Känner att kittlandet går nerför nacken och fingrar där och hittar...en fästing. Äckligt!

Gammelgrå och lilligaste har i alla fall sluppit ifrån fästingar eftersom de behandlas med antifästingdroppar i nacken. Jättebra. Rekommenderas varmt till alla hundägare att behandlasina älsklingar med.


fruguld

Herr- och frugulds lilligaste. Gillar agility och rallylydnad.

Herrguld och jag stökade runt i källare, garage och uthus och hittade multum att slängas. Fattar bara inte varför man inte kastar bort skräpet med en gång utan stoppar undan det i någon undanskymd plats. Tror man verkligen att man vill ha det någon gång längre fram eller är det ett slags samlande som en del djur gör på eftersommaren och hösten för att klara vintern. Något liknande måste det vara. Fruguld lovar bättra sig och verkligen kasta bort sådant som inte längre behövs.

I alla fall blev en släpkärra full och det finns fortfarande kvar saker att slänga. Men vad skönt det känns när man har gjort en stor rensning i alla prång. Vi var duktiga, så det så.

fruguld

Regn i natt och på förmiddagen. Visst är det bra för växtligheten men mitt humör går alltid ner när vädret är "dåligt".  Herrguld jobbar över idag och det känns lite ensamt såhär mot kvällningen men han ringde just och skulle åka hemåt.  Våra två flickor Dossan och Bessan har tre guldbarn var och alltså har vi fått sex guldbarnbarn att älska. Det är inte dumt alls. Bessan har bloggat en längre tid redan och har försökt att få mig, fruguld, och syster-Dossan att börja men det har varit motstånd från oss båda. Jag började häromdagen och Dossan började idag. Kul!

Visst är det typiskt att just när jag glömt kameran hemma såg jag både vitsippor och ett svanpar när jag och mina små älsklingar gick strandpromenaden.

Finns det något äckligare än fästingar. Har man som jag, fruguld och min man herrguld, två hundar, så vet ju alla vad som händer. Jo, fästingar fastnar i pälsen och sedan på kroppen. I år har jag förberett säsongen med att först ta kontakt med veterinären och sedan uppsöka apotek. Så i lördags fick våra små älsklingar droppar i nacken som ska skydda dem mot just färstingsangrepp. I söndags kväll när jag borstade den lilligaste undrade jag vad som fastnade i hundkammen. Jo, en fästing. Men den var ihopskrumpen och död. Vilken tur. Första fästingen för säsongen precis dagen efter att jag börjat med medlet. Jippi.