Idag var
Igår åktes det fyrhjuling, grillades korv vid
stranden och pimpelfiskades.
Pratade med några som pimplade och
frågade om de fått någon fisk. Men nej, inte
idag. Häromdagen hade en kvinnlig pimplare
fått en liten gädda och en abborre.
Isen var ungefär 30 cm tjock fick vi veta.
Måste varit jobbigt att borra ett hål i isen.
Igår var det solsken, idag mulet med lätt
snöfall. Igår var det lördag, idag söndag.
Var det orsaken till att ingen annan än vi
var ute idag?
ansepanse
Ännu en
Jag känner mig väldigt hedrad. Stort tack!
Eftersom jag svarat förut och det skickats runt,
bryr jag mig inte om att vidarebefordra den men
skriver gärna 7 andra saker om mig.
1. Har svårt att ta negativ kritik.
2. Vill att alla ska tycka om mig.
3. Älskar blommor såväl i trädgårdar som i naturen.
4. TV är bara en avkoppling, inte ett måste. På semestrar
saknar jag inte TV:n alls.
5. Jag njuter alltid av en bra bok.
6. Har dåligt samvete om jag skjuter upp något jag
tänkt göra.
7. Mår dåligt när djur och barn far illa.
ansepanse
Det inträffade
en liten incident och:
J: - Det tycker jag att du ska skriva om i
bloggen.
Jag: - Nej, varför det?
J: -Jo, och om det som hände igår också.
Jag: - Men det är ju min blogg.
J: - Du skriver bara om mig när jag gör
något dumt. Du gör ju fler misstag
än vad jag gör.
Vilket inte är sant! Men det anser tydligen J.
------
Okey då, här kommer det.
Igår kväll när vi badade bastu och jag gick ut
från bastun, hade jag vänsterhanden liksom lite
kvar i dörröppningen, och pang. Dörren klämde
till nageln på tummen. Aaaj, vad det gjorde ont.
På förmiddagen idag, hade jag satt mina terminal-
glasögon i fodralet, locket smällde ihop av sig
själv och lillfingret klämdes åt så att det blev
vitt. Ont gjorde det också.
Men det var väl inget att skriva i bloggen om!
ansepanse
Jag
innan jag gick ut med lilligaste och lugi i
morse. -10,1.
När jag var ute tyckte jag att det var
väldigt kalla 10 grader, kollade igen när
ja kom in. Det var ju -18,1. Tänkte väl det!
------
Här kommer utlovade bilder på mina nya
glasögon.
Är jag inte vacker? :)
ansepanse
J är
inne i vardagsrummet.
J: - Vad länge de här tomaterna håller!
????
J: - Nej, vad säger jag. Jag menar tulpanerna.
------
Ganska nära var det att ni hade fått se
en ståltermos på bild.
J sköljde ur sin termos i måndags kväll och
ställde den på diskbänken. Den har stått där
tills i går kväll. Hade den stått kvar nu på
freda´n, lovade jag mig själv att ta kort
på den och visa den i bloggen.
ansepanse
När jag
det problem. Jag fick betala en summa i
handpenning när jag beställde dem, och
sedan hade jag julcheckar som gav 20 %
bonus.
Det var ju ändå en liten nätt summa att
betala och jag tar upp mitt bank-kort.
Medges ej! Prova igen.
Medges ej!
Finns det pengar på kontot undrade optikern.
Jadå, det vet jag säkert, svarade jag.
Jag fick ringa efter J som väntade i bilen.
Han kom och provade med sitt kort, vi har
varsitt kort till samma konto.
Det gick inte heller. Vi bytte kassa i affären.
Samma dåliga resultat.
J: - Jag springer till uttagsautomaten och
provar där.
Kommer flåsande tillbaka. Nej, det fanns inte
tillräckligt med pengar på kontot.
Vart har ungefär 5.000 kr tagit vägen då?
Jag ringde telefonbanken och förde över
pengar och allt var frid och fröjd för stunden.
Men oron grep oss båda. Vart har pengarna
tagit vägen.
Optikern sa att vi skulle ringa upp banken
direkt nästa morgon och höra efter.
Hemma tar J och jag fram alla kvitton och
inbetalningar. Vi räknar fram och tillbaka.
J: - Jag hatar det här med siffror.
Till slut var det i alla fall så att vi hade
betalat räkningar och handlat och....ja
där hade ungefär 5.000 kr flugit iväg.
Idag kan jag skratta åt det, men inte igår.
Det bästa är ändå att optikern inte får veta
att det var vi som klantat till det.
ansepanse
Ett underbart
Hur får man bort en låt som bara snurrar och snurrar om och om igen
i huvudet. Jag avskyr ju låten, vill ha bort den. Vilken låt?
Jo, den som är med i Rusta-reklamen.
Snart ska jag iväg till den lilla staden och hämta mina
nya glasögon. Riktigt spännande!
ansepanse
Nu är det
En-liters lättfilspaket. Det är en sådan med
skruvlock. Hur jag än försöker orkar jag inte
vrida den så jag får upp paketet.
Tur att jag har fler än ett paket i kylen.
Annars tycker jag att skruvlocket är bättre
än de flikar som viks ihop. Det blir alltid lite
fil där som jag drar av med ett finger och
sedan slickar av. Vill ju inte att det ska
rinna ner och lorta ner kylskåpet.
-------
ansepanse
På eftermiddagen
Det var en mobil enhet som parkerats
utanför Ica-affären i vår lilla stad.
Resultaten får jag nu vänta på i ungefär
3 veckor.
Lilligaste fick en ny korg eftersom han egentligen
vuxit ur den gamla. Lugi fick en ny leksak istället.
Jämlikt ska det vara.
Ett riktigt snöoväder har det varit hela dagen och
det var moddigt även ute på stora vägen.
ansepanse
Plötsligt
Varje tisdag köper J en trisslott och det
är jag som får skrapa. Lika spännande varje
gång och lika stenhårt tror jag att det ska
bli storvinst.
Igår skrapade jag och jo, två lika på många
av beloppen. Så den sista som ska skrapas.
Och yes! Det blir vinst. Någon gång ska det
ju hända.
Men jag ska nog inte avslöja hur stor vinst-
summan är. För det kan ju hända att lokaltidningen
luskar ut vem jag är och vill göra ett reportage.
Här ute på landsbygden kan det då bli ett tisslande
och tasslande. Avundsjuka och missgynnsamhet.
Det vill jag ju inte.
Men, för er kan jag kanske ändå berätta:
Det var 25 kronor!
ansepanse
Vi har
Det var därför jag en gång köpte dem.
Just för att jag tyckte att de var fina och
i början använde vi dem bara som finglas.
Så råkade jag tappa ett av glasen och hann
tänka att, nu tusan går ett sönder.
Men nej, det höll.
Sedan dess har jag tappat dem ett antal
gånger men de är lika hela fortfarande.
Som idag. Jag plockade ur diskmaskinen
och oops, där föll ett glas i golvet och liksom
studsade som en annan hoppjerka. Lika
helt som innan.
Jo, jag är lite fumlig av mig. Mina fingrar
är inte alltid till den hjälp jag vill att de
ska vara.
--------
Den här bilden tog jag igår eftermiddag:
Idag är det ett riktigt gråväder istället för det vackra solskenet som
vi hade igår.
ansepanse
Det första
var:
- Har du tvättat idag?
Oj, hann jag tänka, har han börjat hålla
koll på vad jag gör.
Jag: - Nej.
J: - Vad bra. Jag hittar inte min nyckel-
knippa som jag har jobbnycklarna på. Undrar
om de kan vara kvar i byxorna jag slängde i
tvätten igår.
Han sticker genast ner till tvättstugan och
sedan hör jag honom prata för sig själv. Han
pratar ofta för sig själv den mannen. Ibland när
jag hör honom:
Jag: - Om du pratar med mig, så hör jag ingenting.
J: - Nejdå, det är ingen fara.
Jo, han hittade nycklarna i byxfickan.
Och för första gången kunde jag känna mig
riktigt stolt över något jag INTE hade gjort.
ansepanse
Jäktad hastar
Tystnad. Ropar hallå. Ett framviskat
hej hörs.
J: - Är det Masi?
M: - Mmm.
Jag: - Är du hemma idag?
M: - Jaa.
Dum fråga liksom.
M: - Hundarna hemma?
Märk väl, hundarna, inte som jag, vovvarna.
Jag: - Ja, hundarna är hemma.
M: - Skrussan i kolan.
Jag: - Ja, Skrussan är i skolan. Vad gör mamma då?
M: - Pluggaj.
Sedan kommer en lång harang där jag inte förstår
så mycket. Skrussan hör jag ju och tror mig höra
telefon.
Ja: - Telefon?
M: - Mmm. NEEJ!
Liksom, dumma jag som inte förstår.
Harangen kommer en gång till, men när jag fortfarande
inte förstår:
M: - Hej då!
Där kommer så Masis mamma i telefon och vi kommer
gemensamt fram till att Masi försökt berätta:
Skrussan hade åkt skidor igår. Sedan tröttnade hon
och skulle ta av sig skidorna. Ena skidan gick ju bra,
men den andra satt fast.
Till sist tog Skrussan av sig
kängan och gick i bara strumplästen. I snön
och kylan.
ansepanse
Alla sagor
inte sagor.
Den här berättelsen är helt sann men inte
alls rolig.
Det var en kvinna i 40-årsåldern. Hon fick
cancer. Hennes närmaste grannar följde lystet
hennes åkande och kommande fram och tillbaka
från lasarettet. De stod och gluttade bakom
gardinerna, för att själva inte synas.
Kvinnan blev hela tiden sämre och magrade av
alldeles förfärligt. En solig skön vårdag när kvinnan
på kryckor nu, går ut lite grann, kan mannen i
grannhuset inte stilla sin nyfikenhet, utan beger
sig ut, går fram till kvinnan och frågar:
- Hur känns det egentligen att vara döende?
Kvinnan vänder snabbt bort huvudet och börjar
stapplande ta sig in igen.
Efter det kom hon hem ett par gånger till i ambulans
och bars in.
Sedan var hennes liv till ända.
--------
Nej, jag var inte bekant med kvinnan, men skam
till sägandes, med mannen. Han skröt efteråt om
bravaden.
Det finns alltså människor helt utan empati.
ansepanse
Innan man
(oj, jag fick se nu att han har lite is i ena mungipan, vi kom just in)
Den här lille mannen fyller 7 månader idag.
HURRA för älsklingen min!
ansepanse
Lördagkväll
lugi upp till sovrummet dit J redan begivit sig.
Jag stegar in i badrummet, borstar tänderna
och så vidare. Går sedan upp till sovrummet,
där jag möts av två piggelinar som välkomnar
mig med svansviftningar.
J däremot har redan somnat och det hörs bara
svaga susningar från honom.
Jag lägger mig ner och släcker sänglampan.
Känner mig plötsligt ensammast i hela världen.
Där har J bara somnat utan ens ett litet
godnatt.
Känner hur ögonen börjar fuktas och gråten
sitter i halsen.
Ensam. Liten och sårbar.
Plötsligt vaknar J till. En hand kommer trevande
över mitt ansikte. Och sedan får jag en smekning
och: - Natti, natti!
Handen tar tag i min vänsterarm, drar den till sig,
håller den i ett fast grepp, tryckt mot sitt bröst.
Sedan somnar J omedelbart igen.
Men mitt hjärta är tillfreds igen. Jag är inte ensam
i natten längre.
ansepanse
Tror knappast
Den här gången från snälla Renee.
Eftersom jag redan svarat på 7 frågor och även lämnat
den vidare, tackar jag bara och skickar den vidare till de
som vill ta emot den och föra den vidare.
ansepanse
Vi gick
Sol, skimrande vit snö, och ungefär -4 grader.
Kunde inte bli bättre. Vi njöt.
På sjön såg vi en motorcyklist som körde
i rasande fart runt, runt på sjön.
Ser ni motorcykeln här?
Nej, inte jag heller. Han körde så fort att jag inte hann ta upp
kameran och när jag stod redo för nästa varv, då avsluta
han sitt körande och åkte upp på land.
Vi gick i alla fall ut på sjön och tittade på spåren.
Det syntes att det var rejäla dubb på däcken.
ansepanse
Kaffe
"hon var redan nervös, och den tredje
kaffekoppen hon höll på att sätta i sig hade
börjat rusa runt som elektrisk ström i kroppen"
------
Så har jag aldrig känt.
Dagens första koppar kommer efter 10 på förmiddagen.
När jag sätter mig vid laptopen slinker två, tre och
även fyra koppar ner. Det känns som ett måste.
Annars får jag ont i huvudet och känner att jag
inte riktigt vaknar till.
Till lunch blir det två - tre koppar och efter
aväten middag en eller två.
Det är ju så himlans gott också!
ansepanse
Vadå barn?
Jag skrattade gott när J kom hem med den gula
tandborsten och visade upp den.
J: - Titta den har sådana "fötter" så att den kan stå.
Den blå tandborsten är lilligastes och den gula är lugis!
ansepanse
Ett apoteksbesök
Kvällen innan hade vi pratat om vad han
kunde införskaffa när han ändå var i sta´n.
Mitt tuggummi är på upphällningen så:
Jag : - Du kan väl köpa tuggummi också.
J: - Ja, jag skriver en lapp.
Jag: - Vart tänker du köpa tuggummit?
J: - Jag tar det på Ica.
Jag: - Vad bra, när du ändå är inne där,
kan du köpa några bönburkar. Jag
såg i skåpet att vi inte har några alls.
J: - Jag skriver upp det också då.
Vi har också pratat om att vi ska måla ett
bord vi har, och bestämde att J kunde köpa
färg till det också.
Sedan kommer J hem med två kassar. En från
apoteket och en från Ica. Bönburkar, vad bra.
Jag: - Var är tuggummit då?
J:s uppsyn, först förvåning sedan skratt.
J: - Det glömde jag.
Jag: - Färgen då?
J: - Färgen ja. Jag tappade ju lappen. Hur
kunde jag då komma ihåg allt.
-----------
För ett antal år sedan åkte vi för att vecko-
handla. Väl framme visade det sig att jag glömt
listan hemma. Men jag letade mig fram genom
hyllorna och när vi kom hem visade det sig att
jag bara glömt en enda vara.
ansepanse
Award
Denna award har jag fått av www.leontina.blogg.se
Jag skickar den vidare till:
www.systerystersdagbok.blogg.se
www.honkytonkangel.blogg.se
www.glitterogon.blogg.se
www.grabbmorsan.blogg.se
www.horni.blogg.se
www.allt-om-inget.bloggagratis.se
www.cammo69.blogspot.com
A: Kopiera awarden på er blogg!
B:Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge awarden till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg att du gett dom denna award!
1. Hundälskare är mitt förnamn
2. Jag har tittat på "Stolthet och fördom" hur många gånger som
helst och tröttnar aldrig.
3. Tycker inte om att laga mat. Fort ska det gå.
4. En dröm jag har är att få vara med i en riktig film någon gång.
5. Planerar gärna semestrar och njuter men börjar längta hem redan
innan jag rest iväg.
6. Går omkring och sjunger högt när jag är ensam hemma.
7. Envis till förbannelse.
ansepanse
LILLIGASTE
Dagarna går ju för fort.
Lilligaste fyllde 2 år igår.
GRATTIS gosigaste lilligaste vännen min
ansepanse
Apropå ingenting
i TV.
Det är ju de svenske som spelar.
Jag: - Var går sommar-OS nästa gång?
J: - Det är ju i Syd-afrika!
Jag: - Vadå Syd-afrika? Hahaha. Där går ju
fotbolls-VM nu i sommar.
J: - Ja, just det.
Jag: - Men var går sommar-OS?
J: - Ja, var går det?
Jag sitter där och funderar en stund. Tänker
på om det kommer att vara stor tidsskillnad
eller inte.
Jag: - Nu vet jag! London!
J: - Är det London?
Jag: - Jo, jag kommer ihåg att Terese
Ahlshammar ville vara med, eftersom
det just ska gå i London.
J: - Är det nästa sommar då?
Jag: - Nästa sommar! Nej, 2012. Det är ju alltid
jämna år.
Prata om att vara borta.
ansepanse
Dröm
och vilade mina ben
såg på blommor små
och myror på strå
vinden var riktigt len
svalkade mina ben
och solen den sken
fast timmen var se´n
Men det var ju bara en dröm
så ta nu detta och glöm
det var faktiskt ej sant
bara skrivet av denna "tant"
ansepanse
Ville så
bad J ta lite kort när vi tränar. Det blev ett
pustande och stånkande från J:s sida. Efter
mycket om och men, jag dirigerade honom
först att stå i trappan och sedan att ligga på
magen. Stackars karl! Men det gäller att köra
hårt, annars blir det ingenting gjort. :D Han är ingen
mästerfotograf men här är resultatet i alla fall.
Hemmagjorda banor.
Skutt och hopp.
Lite slalom.
UPP MED HÄNDERNA! PANG!
DU ÄR DÖD!
ansepanse
Några timmar
Masi: - Pepparkakor?
J: - Tror du vi har pepparkakor?
Snabbt ilar hon till skåpet, öppnar och hittar
burken.
Masi: - Jo det finns.
Det blir tre till dem var och killemannen har
snabbt ätit upp sina. J lyckas gömma Masis ena
pepparkaka.
Masi: - Den andja?
J: - Men den har du väl ätit upp.
Killemannen: - Den är i magen Masi.
Och klappar sin lillasyster så fint på magen.
Masi: - Nä, den ä´ i benet!
Och sträcker upp sitt högerben.
J trollar fram pepparkakan igen.
J: - Nu får du äta den här till det andra
benet så du inte är halt.
--------------
Se´n tjattras det och Masi ska laga mat
med alla små måtten från kökslådan.
Det "saltas" hit och dit och "kokas gröt". Sedan delar hon ut måtten
till mig och J.
Killemannen är trött efter en lång dag på dagis.
Masi är inte trött.
Masi: - Ja låna läffschtipptet?
Jag: - Gör du det!
Sedan är det läffschtippande hit och dit med mitt lypsyl.
Idag fick jag be J att köpa mig ett nytt.
ansepanse
Det blev
Ljudet som väckte mig var när lilligaste hoppade
ur sängen och sedan kom kulkandet som
betyder att han ska spy. Först trodde jag
att han var kvar i sängen och for med händerna
fram och tillbaka för att hitta honom. Hittade
istället lugi och trodde först att det var han
som skulle spy men ljudet fortsatte nere på
golvet och då var det redan försent.
Jo, för det är alltid så. En hund spyr ALDRIG
på blanka golvet. Det sker ALLTID på en
matta. Det slår aldrig fel.
Jag påminns då om när vår älskade gammelgrå
var valp och skulle tränas med att göra sina
behov ute. Nr 1, alltså kissandet, lärde han sig
snabbt. Men av någon förunderlig anledning
skulle nr 2 göras inne och inte var som helst
utan på bästa vardagsrumsmattan. Det spelande
ingen roll hur länge jag var ute med honom. Då
kunde han minsann hålla sig hur länge som helst,
men så fort vi kom in och jag tog av honom
halsbandet rusade han in i vardagsrummet och
voilá. Där hamnade högen på mattan.
Jag kommer ihåg att jag tänkte att han nog inte
är riktigt klok.
ansepanse
Dags igen
Många gånger ett nästan hopplöst företag. Det
ska ju kännas rätt också. J säger att det bara
är att kopiera en annan veckas matlista men riktigt
så enkelt är det inte.
Jag har tänkt att till frukost, lunch och kvällsfika äter
åtminstone jag alltid samma och tycker det är hur gott
som helst. Men så kommer man till middagsmaten. Den
ska varieras i det oändliga. Varför det egentligen? Hur
enkelt vore det inte att äta samma mat dag efter dag.
Varför tröttnar man på det och inte till exempel på
frukosten?
ansepanse
Det där
lugi och har svårt att låta bli att gå ut i
hallen och åtminstone KOLLA in skorna,
eller som nu vinterkängorna.
Jag tittar till honom lite då och då när han
är där ute så han inte gör något fuffens.
Lugi ligger framför skohyllan och viftar med
svansen och jag tänker att SÅ roliga kan ju
inte ens ett par kängor vara.
Och mycket riktigt, jag böjer mig ner för att
se vad som är så roligt och intressant att
svansen måste svänga.
En spindel!
Det här inlägget dedikerar jag till Ellis
som har ett alldeles speciellt förhållande till spindlar.
ansepanse
Tomatsoppa
J: - Jaha.
Jag: - Det ska vara persilja till den och jag
tog det sista ur frysen i förra veckan.
Men det går säkert lika bra med selleri!
J: - Ja, det gör det väl.
Jag: - Men jag har ju förstås ingen selleri heller.
J: - Nehej.
Det där med selleri kommer ju från:
ansepanse
Så´nt här roar
Jag: - Vad tänker du på om jag säger Marcus?
J: - Birro!
Jag: - Ulrika?
J: - Knape!
Jag: - Bengt?
J: - Bengt?
Jag: - Bengt i TV.
J: - Jaså, Bengt Magnusson, nyhetsankaret.
Jag: - Idi?
J: - Amin!
Jag: - Stefan?
J: - Holm!
Jag: - Anne?
J: - Holt!
Jag: - Va? Kunde du det?
J: - Jag har sett henne på TV.
Jag slutar aldrig förvånas över J, varken
åt ena eller andra hållet. Det är ju jag som
läser böcker och är väl bevandrad i Anne
Holts författarskap. Inte J.
ansepanse
Skulle ni
En person i Finland har bokat en rymdresa
och blir därmed landets första rymdturist.
Resan kostar 200.000 dollar och varar i två
timmar.
På samma sida i tidningen står att läsa om
katastrofen som hänt på Haiti. Pengarna hade
gjort nytta där istället.
ansepanse
Igår
som kom fram ur dungen på andra sidan
vägen.
Vi stod bävande och tittade om haren
tänkte sig över vägen. Jo han hade siktet
inställt på att komma över till åkern.
- Skynda, skynda! Ropade vi båda och kunde
sedan andas ut när haren sträckte ut över
åkern som en pil.
Lilligaste, lugi och jag kom hem och J höll på
att skrämma slaget på mig. Han hade kommit
hem tidigare och var nere i pannrummet för att
tända i pannan.
Åter till den lilla staden. Jag hade bestämt mig
för bågar. Behöver ha två par glasögon.
Jag visste inte ens att det fanns något som heter terminal-
glasögon men det ska jag ha när jag sitter vid datan
och läser osv. De andra paret är progressiva som
blir mörka när jag går ut.
Dyrt är det i vilket fall att behöva ha specialglasögon.
ansepanse
När jag
vi parkerat på torget.
När jag kom tillbaka till bilen:
J: - Affärerna stänger inte förrän sju
nu för tiden.
Jag: - Jaså. Inte optikern i alla fall.
De stänger klockan sex.
Jag sneglade på J och sedan:
J: - Nej, klockan är ju lite över sex
inte över sju.
Digitalklockan i bilen har fortfarande
sommartid.
ansepanse
Kl. 16.50
Nu blir det att se ut nya bågar. Det är bland
det svåraste som finns. Det är väldigt viktigt,
tycker jag, att man verkligen trivs till 100 %.
Det är ju inte bara att se bra ut som är viktigt
utan även att se bra ut. ;D
ansepanse
Jag blev
med stora svarta handskar. Han
greppar tag i min vänsterarm och
med den andra ska han ta stryptag på
mig.
Jag försöker skrika - skriket fastnar liksom
i halsen. Men på något vis har jag ändå
lyckats för plötsligt har jag en varm hand på
min arm och en röst som säger:
- Vad är det?
Knappt vaken men ändå:
- Det var en mardröm!
J: - Du skrek så jag blev rädd och undrade
vem som kommit in i sovrummet.
Skriket väckte både J, mig själv och vovvarna.
Lilligaste ställde sig upp i sängen och undrade
vad som egentligen stod på.
Åhh, det var skönt, bara den dröm.
ansepanse
En ny
En något pikant smak! Första slurpen.
Andra slurpen, men vad är det här.
Tredje slurpen, det här smakar ju inte
kaffe. Det är mer som en ny té-smak.
Jag dricker ändå upp kaffet, det slinker
ju liksom ner och i botten på koppen finns
mitt gamla tuggummi som jag lagt på
kaffeskeden.
Sedan har jag förstås rört om
i kaffet och tuggummit hamnade på så
vis i koppen.
Värre saker har väl hänt, och jag överlevde ju.
ansepanse
Det har
Solen är upp lite längre och vi ser
allt i ett annat ljus.
Som min nya jumper. Jag kan svära på
att när jag vid jultid hade på mig den första
gången så var den svart-grå randig men idag
ser jag till min förvåning att den ju är blå-grå
randig.
(lånad bild)
På det viset fick jag en ny jumper igen.
ansepanse
Jippi
De flesta hundar tycker inte om kloklippning
men de allra flesta accepterar ändå det.
Jag har alltid kunnat klippa mina hundars klor
men lugi har varit extra besvärlig. Han skriker
redan innan jag börjar. Det räcker med att han
förstår vad som är på gång.
I förmiddags tänkte jag att nu ska det ske. Förut
har jag liksom bara kunnat ta en klo om dagen.
Jag lade lugi på rygg mellan mina ben och pratade
hela tiden lugnande och kliade honom på magen och
bakom öronen och klippte så klo efter klo.
Nu är jag stolt både över mig själv och över lugi.
ansepanse
Hade besök
Masi vet i vilket skåp pepparkakorna
finns.
I en burk hade jag sådana pepparkakor med
hål i. Masi stoppar pekfingret i hålet och:
Jag: - Hålet kan du ju inte äta.(fniss)
Masi stoppar snabbt pepparkakan med hålet
i mun.
Masi: - Det ..unkar.(funkar)
-----
Både killemannen och Masi ville hjälpa mig att
byta dukar. Killemannen ville lägga den nya duken
på soffbordet.
Jag: - Oj, det är ju en fläck på den. Den kan vi ju
inte ha.
K: - Jo, vi kan vända på den.
Och vips vänder killemannen duken med avigan uppåt.
----
Jag hade ställt ljusstakarna på en byrå och Masi
går och trycker på varenda strömbrytare:
- ..unkar inte.
----
I ett skåp som jag hämtade lampor ur hittade
vi några gamla fotografier som jag visade dem
och de fick försöka gissa vem det var.
Jag hittade en bild av J när han gjorde lumpen
och var riktigt fin i militärkläder.
När jag hjälpt dem på traven med vem det var,
frågade jag vad det var för kläder J hade på sig.
Masi pekar på huvudbonaden och säger:
- Han är polis.
obs! - lånad bild
ansepanse
Så blåsigt
kallt att jag trodde kinderna skulle sprängas.
Så ont gjorde det i ansiktet när jag gick på
"raksträckan" som vi kallar det.
Fortsatte med min charmoffensiv men idag
gick det inget vidare. Det kom ett par i 40-
årsåldern, mig tillmötes, och jag smilade ett
HEJ. Deras gapande munnar hade inte kunnat
vara större.
Förvåningen lyste i hela ansiktet. Ja, tänkte
jag, det går ju inte alltid som man tänkt sig.
Det här är en fin badsjö på sommaren. Vi brukar bada precis på andra
sidan härifrån sett. Fast nu ser det ju mest ut som en äng med snö.
ansepanse
När jag
sa jag till J:
- Vad ska du hitta på för roligt idag då?
J: - Jag vet inte riktigt.
Jag: - Jag menar alltså något tokroligt som
jag kan berätta om i bloggen.
J: - Mhmmm.
Det dröjde inte mer än 10 minuter så:
J skulle göra rent röret som går från avloppet
i badkaret till golvbrunnen.
Han tog loss vattenröret och frågade om jag
hade en trasa. Han band fast trasan i ett snöre
och drog det fram och tillbaka genom röret
så att han fick loss all smuts som satt fast i
rörets väggar.
Jag sitter i köket och hör hur J börjar skratta.
Ett hjärtligt skratt som smittar av sig till mig.
Jag sitter och skrattar i köket utan att veta
vad han skrattar åt.
Jag: - Vad skrattar du åt?
J: - Hahaha.
Jag: - Vad är det?
J: - Jag skulle spola av röret......
Jag: - Hahaha. Du spolade alltså av röret i
badkaret.
Vattnet rann alltså rakt ut på golvet.
ansepanse
Är det
det skulle gå troll i det. Men varenda gång
jag plockar undan ljusstakarna och ställer tillbaka
lamporna i fönstren, så är det alltid någon lampa
som inte fungerar.
Alla lampor ställde jag mycket försiktigt undan
i skåpen och lika försiktigt ställde jag dem i
fönstret igen. Men....någonstans på vägen
måste något ha hänt för en av dem hade
gått sönder.
ansepanse
Här är
Det hände för ett antal år sedan och med
lite distans kan både J och jag skratta åt det.
J skulle iväg till jobbet en tidig morgon, öppnade
garagedörrarna, gick tillbaka in i garaget, satte
sig i bilen och började backa ut ur garaget.
BRAK! Vad hände? J hade "glömt" att stänga
bildörren och bildörren tar i garageväggen
och bucklas till. J kunde provisoriskt böja
dörren lite så att den åtminstone kunde stängas
så att han kunde åka till jobbet.
J fick skaffa en ny bildörr!
I fredags satt vi i bastun och diskuterade
just den här insidensen och försökte komma
ihåg vilket årtal det var.
(obs! inte vår bastu)
J kom med många förslag men:
Jag: - Men det förstår du väl att det inte
kan vara. Då bodde vi ju inte ens här.
J: - Nej, just det.
Och sedan gapskrattar vi båda.
ansepanse
Lösenord
min e-mail-adress
och sedan mitt lösenord
och tryckte på logga in.
Fel lösenord. Försök igen.
Skrev lösenordet igen och...
Fel lösenord. Försök igen.
Skrev lösenordet riktigt sakta den
här gången.
Fel lösenord. Försök igen.
Nej, vad f......
Men så fick jag se att jag råkat
trycka ner caps lock.
Lilligaste och lugi fick ny vintermundering idag.
Dagens promenadbild.
ansepanse
Vi sitter
ställt fram den här burken:
J lyfter upp burken och:
- Vad är det här?
Jag: - Paprikasallad.
J: - Har jag ätit det här förut?
Han ser ju att det är taget ur burken
och innan jag hinner säga något:
J:- Ja just det. Vi har haft det till tacos.
Jag: - Nej, det har vi aldrig haft. Det är
bara jag som ätit av den.
Efter en stund.
J: - Det var i alla fall jättegott.
Till saken hör att jag innan hade
nämnt att just paprikasallad skulle
passa bra till tacos. Minnet av det
måste ha ploppat upp på något vis.
ansepanse
Det var inte
Men lugi blev plötsligt så intresserad av granen. Han drog i glittret och
skakade på huvudet med glittret i mun så att hela granen ruskades om
med påföljd att barren bara rasslade ner.
Inte visste jag att vi fortfarande hade kulor som går sönder om man
tappar dem i golvet. Men det hade vi! Inte i tusen bitar men många,
många.
Vi tackar för den här gången. Det var en trevlig bekantskap men nu
var vi trötta på julen.
En bild tagen på dagens promenad.
ansepanse
Dagen som
varenda dag i ditt liv för de återkommer
aldrig.
Det är visdomsorden. Men med handen på
hjärtat kan jag säga att alla dagar inte är
sådana.
Ta gårdagen t ex, det blev första gången på
det nya året då jag grät.
Jag hade planerat, sett fram emot och längtat,
men sedan blev det inte som jag drömt om.
Det blev shit och ingenting. Så den dagen
vill jag inte ha igen.
ansepanse
Så här
lilla toaletten. Vi blev så nöjda.
Golvet är svart och lilligaste går inte på det. Han har vågat sig på
att sätta framtassarna på det men inte mer. Det kan ju vara
livsans-farligt. Att han ser att lugi går in där bekommer honom inte
alls. Det är som om han tänker: han kan ju ha fel.
Nej, så är det bara. Lugi är modig och lilligaste är den försiktige mannen
som tror att det värsta kan hända om han inte vet exakt vad det är
han ser.
ansepanse
Två hål,
OBS! Bilden är lånad. Det är alltså inte jag. :)
Det första paret hål gjorde jag i tonåren
någon gång. Det andra paret tillkom senare.
Det underliga är ändå att det ibland uppstår
inflammation i så gamla hål, som nu. Då har
jag örringar som jag låter vara kvar dygnet
runt tills det blivit bra igen. I vanliga fall tar
jag alltid ut örhängena på kvällen. Jag tycker
de känns för mycket när jag lägger huvudet på
kudden.
Förutom örhängen har jag en piercing i näsan.
Där har jag aldrig haft någon inflammation men
å andra sidan tar jag ju aldrig ur näspärlan heller.
ansepanse
Idag var
Det narade riktigt ordentligt och när vi kom hem
var det -11,2 grader.
J och jag fick se något som vi reagerade
på. Det var en fyrhjuling som framfördes
av en vuxen person.
Efter fyrhjulingen kom en snowracer
på släp med en liten kille på.
Det var på allmän väg. Vad farligt,
tänkte både J och jag. Hur lätt är det
inte att det händer en allvarlig olycka
när det ska lekas på det viset på vägarna.
ansepanse
Det har snöat
Temperaturen håller sig under - 10 grader.
Egentligen rätt härligt!
Skojade med Ellis och vill visa vad jag som
liten flicka tyckte om att bära omkring.
Det är en gråsugga - ett slags urtidsdjur
som vi har fått behålla. Jag älskade de
små varelserna och letade efter dem under
stenar och dylikt. Deras små bebisar var ju
ännu sötare. Kunde gå omkring med flera
stycken så´na i händerna.
Alla har vi väl burit på så´na här som barn:
Eftersom vi bodde på landet även då hade
jag nära till naturens alla små kryp. Tyckte
om att försöka fånga flugor. Det hade pappa
visat mig att det var lätt. Men det var det
förstås inte. Så en dag när det satt en fluga
på min hand och bara satt kvar, kupade jag
hastigt fingrarna om den.
Men det var ingen fluga utan ett bi som
stack mig.
ansepanse
Apotekets
stockholmarna köper mest potensmedel
i landet. De har med andra ord inte så
mycket att vara kaxiga över.
Å andra sidan köper göteborgarna mest
antidepressiva piller. Dessa goa, glada
göteborgare behöver alltså hjälp för att
vara just det.
Bilder från eftermiddagspromenaden idag:
ansepanse
Telefonen
ringer och jag svarar.
Ett försiktigt HEJ hörs.
Jag: - Är det Masi?
Masi: - Ja.
Sedan kommer en lång harang som jag inte
förstår ett jota av, så istället:
Jag: - Har ni åkt pulka idag?
Masi: - Åka pulka ute!
Jag: - Ja, åka pulka ute. Har ni gjort det idag.
Masi: - Nää.
Sedan kommer återigen något obegripligt.
Jag: - Storskruss?
Masi: - Ja.
Jag: - Vad har Storskruss gjort?
Masi: - Slagit sig.
Jag: - Var har hon slagit sig?
Masi: - På soffan.
Jag som hade tänkt ett annat svar frågar
igen:
Jag: - Men var på kroppen menar jag.
Masi: - Nää. På benet.
Jag: - Uj, kom det blod då?
Masi: - Ja.
Jag: - Fick Storskruss plåster då?
Masi: - Mmmm. Hej då.
Det är sådana små samtal som förgyller
mitt liv.
ansepanse
Jag höll
Det var ett medelålders par som varit
ute på isen och åkt skridskor. De stod nu
vid sin bil och lastade in skridskor och
ryggsäck. Jag gav dem ett bländande
leende och sa HEJ.
Då fick jag ett hej och ett leende tillbaka.
Jag kände dem inte och antagligen bor de
inte ens här eftersom de hade bilen med.
Det går ju för oss som bor på landet att göra så.
Jag kan riktigt se i min fantasi hur de här två
herrarna skulle göra en parodi av det hela.
De går omkring i en större stad med ett brett
leende och ropar glatt HEJ till alla de möter.
Både leendet och hejet avtar ju längre tiden går.
Till slut övergår leende till en grimas och hejet
uteblir helt.
För naturligtvis är det ingen som varken ler eller
hejar tillbaka.
Den här bilden tog jag på väg hem idag.
ansepanse
Jag sitter
- Vad finns det för annat ord på munkar?
J: - ???
Jag: - Jag menar alltså så´na munkar som man äter.
J: - Negerbollar!
Jag: - Du menar chokladbollar! Men nej, det är det inte.
Sådana som man kokar i olja du vet.
J: - Men heter de inte munkar, så´na som barnen går
omkring och säljer till skolresor.
Jag. - Nej men hör du inte. Det är så´na man kokar i
olja.
J: - Då vet jag inte.
ansepanse
Killemannen
visade stolt upp
J: - Vad är det där?
Killemannen: - En tatetuling.
J: - En vadå?
Killemannen: - Min tatetuling.
Jag böjde ner huvudet för en ingående
undersökning av hans fina påklistrade
tatuering med glitter och allt. Biter mig
samtidigt i läppen för att inte börja skratta
högt.
ansepanse
Stackars
Vid 01.30 vaknade J och jag av att
lugi var orolig. Han gick fram och tillbaka
i sängen och ville helst vara bakom J:s
huvud. Men länge var han inte stilla utan
började sin vandring igen. Han flämtade inte
så jag trodde ju inte att han behövde gå ut
men för att få honom lugn klädde jag på mig
tröja, termobyxor och vinteroverall över nattlinnet.
Det var -17,2 grader ute. Brrrr!
Han gjorde visserligen både ett och två ute men
någon direkt brådska var det inte. Så inte berodde
vankandet på att han behövde.
Tillbaka i säng hade han svårt att komma till ro
och gnällde och gnydde ganska länge innan han
slutligen la sig ner och somnade.
Svårt att veta vad det berodde på. Han har aldrig
under hela sin valpperiod behövt komma ut på natten.
J och jag är i alla fall ganska möra uppe i skallen idag.
ansepanse
När J och
jag plötsligt ihåg en händelse som inträffade
för ett antal år sedan. Vi gick även då i den
skogen och kom fram till ett bondställe.
J: - Det är här Sven bor med sin mamma.
Sven är en bonde som man ofta ser köra
förbi hemma med sin traktor.
J: - Han har en bror och han heter......han heter
också Sven!!!
Jag: - Hahahaha, han kan väl inte ha en bror som
också heter Sven.
J: - Nej, det kan han ju inte ha. Det är nog hans
morbror som heter Sven.
Det har J förståeligt nog fått "äta upp" flera gånger
efteråt.
På väg hem såg vi solen gå ner så här grannt.
ansepanse
Jag är
Känns som om jag
skulle behöva ha tändstickor för att
hålla ögonlocken öppna.
Undrar hur den här dagen ska gå.
Om jag piggnar till eller inte.
ansepanse
Barren
Vi har aldrig kastat ut granen före
trettonhelgen och det gör vi inte iår heller.
Kanske får den stå kvar till nästa helg, det
beror lite på. Rätt som det är så tröttnar man
ju bara på allt pyntet och då vill åtminstone
jag ha bort allt så fort som möjligt.
Skärmen på min laptop är mer än lovligt smutsig.
Prickig och dammig kanske jag ska säga.
Är det någon som vet vad man får använda
sig av för att rengöra skärmen.
ansepanse
Klantigt
Hur mysigt som helst!
Wops - plötsligt har jag vällt det brinnande
ljuset. Snabbt lyfter jag upp ljuset igen.
Men duken då. Min vackra julduk. Stearin med
något svart gegg i har hunnit rinna ut på duken.
Det vet ju alla att sådana fläckar är nästan
hopplösa att få bort.
Lite ledsen i ögat blev jag ju.
ansepanse
2010
öron för att på så sätt dämpa lite av alla,
för hundar, hemska ljud på en nyårsnatt.
Det hjälpte föga, när jag var ute med dem
vid 19-tiden blev båda väldigt rädda.
Strax efter 21 gick jag ut för att rasta dem
som jag tänkte för sista kvällsrundan. Men
lugi var så rädd att han inte ens vågade sig
på att kissa.
Vid själva tolvslaget utbröt ett smärre krig av
ljudet att döma och jag satt i soffan och försökte
lugna dem båda.
När jag sedan vid 01 gick ut med dem, så fick jag
till slut lugi också, att göra sitt. Han var fortfarande
SÅ rädd.
Första dagen på 2010! Mitt nyårslöfte är att jag ska
vara snällare mot mig själv. Det är jag som sätter för
stora krav på mig själv och det helt i onödan. Jag
ska försöka njuta av livet mer och vara tacksam för
det jag har. Fast egentligen är jag det redan nu, tacksam
menar jag.
Jag ska försöka sprida glädje till andra genom att visa
upp ett glatt ansikte och bry mig.
ansepanse