Idag var

vi helt ensamma när vi gick runt sjön.

Igår åktes det fyrhjuling, grillades korv vid

stranden och pimpelfiskades.

Pratade med några som pimplade och

frågade om de fått någon fisk. Men nej, inte

idag. Häromdagen hade en kvinnlig pimplare

fått en liten gädda och en abborre.

Isen var ungefär 30 cm tjock fick vi veta.

Måste varit jobbigt att borra ett hål i isen.

Igår var det solsken, idag mulet med lätt

snöfall. Igår var det lördag, idag söndag.

Var det orsaken till att ingen annan än vi

var ute idag?


ansepanse

Ännu en

AWARD har jag fått av snälla, rara Morsing.

Jag känner mig väldigt hedrad. Stort tack!

Eftersom jag svarat förut och det skickats runt,

bryr jag mig inte om att vidarebefordra den men

skriver gärna 7 andra saker om mig.

1. Har svårt att ta negativ kritik.

2. Vill att alla ska tycka om mig.

3. Älskar blommor såväl i trädgårdar som i naturen.

4. TV är bara en avkoppling, inte ett måste. På semestrar
    saknar jag inte TV:n alls.

5. Jag njuter alltid av en bra bok.

6. Har dåligt samvete om jag skjuter upp något jag
    tänkt göra.

7. Mår dåligt när djur och barn far illa.


ansepanse

Det inträffade

en liten incident och:

J: - Det tycker jag att du ska skriva om i

      bloggen.

Jag: - Nej, varför det?

J: -Jo, och om det som hände igår också.

Jag: - Men det är ju min blogg.

J: - Du skriver bara om mig när jag gör

      något dumt. Du gör ju fler misstag

      än vad jag gör.

Vilket inte är sant! Men det anser tydligen J.

------

Okey då, här kommer det.

Igår kväll när vi badade bastu och jag gick ut

från bastun, hade jag vänsterhanden liksom lite

kvar i dörröppningen, och pang. Dörren klämde

till nageln på tummen. Aaaj, vad det gjorde ont.

På förmiddagen idag, hade jag satt mina terminal-

glasögon i fodralet, locket smällde ihop av sig

själv och lillfingret klämdes åt så att det blev

vitt. Ont gjorde det också.

Men det var väl inget att skriva i bloggen om!


ansepanse


Jag

kikade med ett halvt öga på termometern

innan jag gick ut med lilligaste och lugi i

morse. -10,1.

När jag var ute tyckte jag att det var

väldigt kalla 10 grader, kollade igen när

ja kom in. Det var ju -18,1. Tänkte väl det!

------

Här kommer utlovade bilder på mina nya

glasögon.




Är jag inte vacker? :)


ansepanse

J är

inne i vardagsrummet.

J: - Vad länge de här tomaterna håller!

????

J: - Nej, vad säger jag. Jag menar tulpanerna.

------

Ganska nära var det att ni hade fått se

en ståltermos på bild.

J sköljde ur sin termos i måndags kväll och

ställde den på diskbänken. Den har stått där

tills i går kväll. Hade den stått kvar nu på

freda´n, lovade jag mig själv att ta kort

på den och visa den i bloggen.


ansepanse


När jag

skulle betala mina nya glasögon igår, blev

det problem. Jag fick betala en summa i

handpenning när jag beställde dem, och

sedan hade jag julcheckar som gav 20 %

bonus.

Det var ju ändå en liten nätt summa att

betala och jag tar upp mitt bank-kort.

Medges ej! Prova igen.

Medges ej!

Finns det pengar på kontot undrade optikern.

Jadå, det vet jag säkert, svarade jag.

Jag fick ringa efter J som väntade i bilen.

Han kom och provade med sitt kort, vi har

varsitt kort till samma konto.

Det gick inte heller. Vi bytte kassa i affären.

Samma dåliga resultat.

J: - Jag springer till uttagsautomaten och

      provar där.

Kommer flåsande tillbaka. Nej, det fanns inte

tillräckligt med pengar på kontot.

Vart har ungefär 5.000 kr tagit vägen då?

Jag ringde telefonbanken och förde över

pengar och allt var frid och fröjd för stunden.

Men oron grep oss båda. Vart har pengarna

tagit vägen.

Optikern sa att vi skulle ringa upp banken

direkt nästa morgon och höra efter.

Hemma tar J och jag fram alla kvitton och

inbetalningar. Vi räknar fram och tillbaka.

J: - Jag hatar det här med siffror.

Till slut var det i alla fall så att vi hade

betalat räkningar och handlat och....ja

där hade ungefär 5.000 kr flugit iväg.

Idag kan jag skratta åt det, men inte igår.

Det bästa är ändå att optikern inte får veta

att det var vi som klantat till det.


ansepanse

Ett underbart

väder för eftermiddagspromenad.



Hur får man bort en låt som bara snurrar och snurrar om och om igen

i huvudet. Jag avskyr ju låten, vill ha bort den. Vilken låt?

Jo, den som är med i Rusta-reklamen.

Snart ska jag iväg till den lilla staden och hämta mina

nya glasögon. Riktigt spännande!


ansepanse

Nu är det

så igen. En förpackning jag inte kan få upp.

En-liters lättfilspaket. Det är en sådan med

skruvlock. Hur jag än försöker orkar jag inte

vrida den så jag får upp paketet.

Tur att jag har fler än ett paket i kylen.

Annars tycker jag att skruvlocket är bättre

än de flikar som viks ihop. Det blir alltid lite

fil där som jag drar av med ett finger och

sedan slickar av. Vill ju inte att det ska

rinna ner och lorta ner kylskåpet.

-------

ansepanse

På eftermiddagen

var jag på mammografihälsokontroll.

Det var en mobil enhet som parkerats

utanför Ica-affären i vår lilla stad.

Resultaten får jag nu vänta på i ungefär

3 veckor.

Lilligaste fick en ny korg eftersom han egentligen

vuxit ur den gamla. Lugi fick en ny leksak istället.

Jämlikt ska det vara.

Ett riktigt snöoväder har det varit hela dagen och

det var moddigt även ute på stora vägen.


ansepanse

Plötsligt

händer det. Det säger de i reklamen ju.

Varje tisdag köper J en trisslott och det

är jag som får skrapa. Lika spännande varje

gång och lika stenhårt tror jag att det ska

bli storvinst.

Igår skrapade jag och jo, två lika på många

av beloppen. Så den sista som ska skrapas.

Och yes! Det blir vinst. Någon gång ska det

ju hända.

Men jag ska nog inte avslöja hur stor vinst-

summan är. För det kan ju hända att lokaltidningen

luskar ut vem jag är och vill göra ett reportage.


Här ute på landsbygden kan det då bli ett tisslande

och tasslande. Avundsjuka och missgynnsamhet.

Det vill jag ju inte.

Men, för er kan jag  kanske ändå berätta:

Det var   25 kronor!



ansepanse

Vi har

glas med ett fint mönster på.

Det var därför jag en gång köpte dem.

Just för att jag tyckte att de var fina och

i början använde vi dem bara som finglas.

Så råkade jag tappa ett av glasen och hann

tänka att, nu tusan går ett sönder.

Men nej, det höll.

Sedan dess har jag tappat dem ett antal

gånger men de är lika hela fortfarande.

Som idag. Jag plockade ur diskmaskinen

och oops, där föll ett glas i golvet och liksom

studsade som en annan hoppjerka. Lika

helt som innan.

Jo, jag är lite fumlig av mig. Mina fingrar

är inte alltid till den hjälp jag vill att de

ska vara.

--------

Den här bilden tog jag igår eftermiddag:


Idag är det ett riktigt gråväder istället för det vackra solskenet som

vi hade igår.


ansepanse

Det första

J sa när han kom hem från jobbet

var:

- Har du tvättat idag?


Oj, hann jag tänka, har han börjat hålla

koll på vad jag gör.

Jag: - Nej.

J: - Vad bra. Jag hittar inte min nyckel-

knippa som jag har jobbnycklarna på. Undrar

om de kan vara kvar i byxorna jag slängde i

tvätten igår.


Han sticker genast ner till tvättstugan och

sedan hör jag honom prata för sig själv. Han

pratar ofta för sig själv den mannen. Ibland när

jag hör honom:

Jag: - Om du pratar med mig, så hör jag ingenting.

J: - Nejdå, det är ingen fara.

Jo, han hittade nycklarna i byxfickan.

Och för första gången kunde jag känna mig

riktigt stolt över något jag INTE hade gjort.


ansepanse


Jäktad hastar

jag bort till telefonen och svarar.


Tystnad. Ropar hallå. Ett framviskat

hej hörs.

J: - Är det Masi?

M: - Mmm.

Jag: - Är du hemma idag?

M: - Jaa.

Dum fråga liksom.

M: - Hundarna hemma?

Märk väl, hundarna, inte som jag, vovvarna.

Jag: - Ja, hundarna är hemma.

M: - Skrussan i kolan.

Jag: - Ja, Skrussan är i skolan. Vad gör mamma då?

M: - Pluggaj.

Sedan kommer en lång harang där jag inte förstår

så mycket. Skrussan hör jag ju och tror mig höra

telefon.

Ja: - Telefon?

M: - Mmm. NEEJ!

Liksom, dumma jag som inte förstår.

Harangen kommer en gång till, men när jag fortfarande

inte förstår:

M: - Hej då!

Där kommer så Masis mamma i telefon och vi kommer

gemensamt fram till att Masi försökt berätta:

Skrussan hade åkt skidor igår. Sedan tröttnade hon

och skulle ta av sig skidorna. Ena skidan gick ju bra,

men den andra satt fast.

Till sist tog Skrussan av sig

kängan och gick i bara strumplästen. I snön

och kylan.


ansepanse

Alla sagor

är inte sanna, men alla sanningar är heller

inte sagor.

Den här berättelsen är helt sann men inte

alls rolig.

Det var en kvinna i 40-årsåldern. Hon fick

cancer. Hennes närmaste grannar följde lystet

hennes åkande och kommande fram och tillbaka

från lasarettet. De stod och gluttade bakom

gardinerna, för att själva inte synas.

Kvinnan blev hela tiden sämre och magrade av

alldeles förfärligt. En solig skön vårdag när kvinnan

på kryckor nu, går ut lite grann, kan mannen i

grannhuset inte stilla sin nyfikenhet, utan beger

sig ut, går fram till kvinnan och frågar:

- Hur känns det egentligen att vara döende?

Kvinnan vänder snabbt bort huvudet och börjar

stapplande ta sig in igen.

Efter det kom hon hem ett par gånger till i ambulans

och bars in.

Sedan var hennes liv till ända.

--------

Nej, jag var inte bekant med kvinnan, men skam

till sägandes, med mannen. Han skröt efteråt om

 bravaden.

Det finns alltså människor helt utan empati.


ansepanse

Innan man

fyller år, måste man ju fylla månader.

(oj, jag fick se nu att han har lite is i ena mungipan, vi kom just in)

Den här lille mannen fyller 7 månader idag.

HURRA för älsklingen min!


ansepanse

Lördagkväll

Efter sista rastningen springer lilligaste och

lugi upp till sovrummet dit J redan begivit sig.

Jag stegar in i badrummet, borstar tänderna

och så vidare. Går sedan upp till sovrummet,

där jag möts av två piggelinar som välkomnar

mig med svansviftningar.

J däremot har redan somnat och det hörs bara

svaga susningar från honom.

Jag lägger mig ner och släcker sänglampan.

Känner mig plötsligt ensammast i hela världen.

Där har J bara somnat utan ens ett litet

godnatt.

Känner hur ögonen börjar fuktas och gråten

sitter i halsen.

Ensam. Liten och sårbar.

Plötsligt vaknar J till. En hand kommer trevande

över mitt ansikte. Och sedan får jag en smekning

och: - Natti, natti!

Handen tar tag i min vänsterarm, drar den till sig,

håller den i ett fast grepp, tryckt mot sitt bröst.

Sedan somnar J omedelbart igen.

Men mitt hjärta är tillfreds igen. Jag är inte ensam

i natten längre.


ansepanse 

Tror knappast

att det är sant men jag har fått en Award till.

Den här gången från snälla Renee.



Eftersom jag redan svarat på 7 frågor och även lämnat

den vidare, tackar jag bara och skickar den vidare till de

som vill ta emot den och föra den vidare.


ansepanse

Vi gick

runt sjön, J, lilligaste, lugi och jag.

Sol, skimrande vit snö, och ungefär -4 grader.

Kunde inte bli bättre. Vi njöt.

På sjön såg vi en motorcyklist som körde

i rasande fart runt, runt på sjön.


Ser ni motorcykeln här?

Nej, inte jag heller. Han körde så fort att jag inte hann ta upp

kameran och när jag stod redo för nästa varv, då avsluta

han sitt körande och åkte upp på land.

Vi gick i alla fall ut på sjön och tittade på spåren.

Det syntes att det var rejäla dubb på däcken.



ansepanse

Kaffe

Läste just:

"hon var redan nervös, och den tredje

kaffekoppen hon höll på att sätta i sig hade

börjat rusa runt som elektrisk ström i kroppen"

------

Så har jag aldrig känt.


 Dagens första koppar kommer efter 10 på förmiddagen.

När jag sätter mig vid laptopen slinker två, tre och

även fyra koppar ner. Det känns som ett måste.

Annars får jag ont i huvudet och känner att jag

inte riktigt vaknar till.

Till lunch blir det två - tre koppar och efter

aväten middag en eller två.


Det är ju så himlans gott också!


ansepanse

Vadå barn?

Är det inte fina tandborstar?


Jag skrattade gott när J kom hem med den gula

tandborsten och visade upp den.

J: - Titta den har sådana "fötter" så att den kan stå.

Den blå tandborsten är lilligastes och den gula är lugis!


ansepanse

Ett apoteksbesök

var tvunget och J åkte dit efter jobbet igår.


Kvällen innan hade vi pratat om vad han

kunde införskaffa när han ändå var i sta´n.

Mitt tuggummi är på upphällningen så:

Jag : - Du kan väl köpa tuggummi också.

J: - Ja, jag skriver en lapp.

Jag: - Vart tänker du köpa tuggummit?

J: - Jag tar det på Ica.


Jag: - Vad bra, när du ändå är inne där,

         kan du köpa några bönburkar. Jag

         såg i skåpet att vi inte har några alls.


J: - Jag skriver upp det också då.

Vi har också pratat om att vi ska måla ett

bord vi har, och bestämde att J kunde köpa

färg till det också.

Sedan kommer J hem med två kassar. En från

apoteket och en från Ica.  Bönburkar, vad bra.

Jag: - Var är tuggummit då?

J:s uppsyn, först förvåning sedan skratt.

J: - Det glömde jag.

Jag: - Färgen då?

J: - Färgen ja. Jag tappade ju lappen. Hur

      kunde jag då komma ihåg allt.

-----------

För ett antal år sedan åkte vi för att vecko-

handla. Väl framme visade det sig att jag glömt

listan hemma. Men jag letade mig fram genom

hyllorna och när vi kom hem visade det sig att

jag bara glömt en enda vara.





ansepanse

Award



Denna award har jag fått av www.leontina.blogg.se

Jag skickar den vidare till:

www.systerystersdagbok.blogg.se

www.honkytonkangel.blogg.se

www.glitterogon.blogg.se

www.grabbmorsan.blogg.se

www.horni.blogg.se

www.allt-om-inget.bloggagratis.se

www.cammo69.blogspot.com


A: Kopiera awarden på er blogg!
B:Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge awarden till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg att du gett dom denna award!


1. Hundälskare är mitt förnamn
2. Jag har tittat på "Stolthet och fördom" hur många gånger som
    helst och tröttnar aldrig.
3. Tycker inte om att laga mat. Fort ska det gå.
4. En dröm jag har är att få vara med i en riktig film någon gång.
5. Planerar gärna semestrar och njuter men börjar längta hem redan
    innan jag rest iväg.
6. Går omkring och sjunger högt när jag är ensam hemma.
7. Envis till förbannelse.


ansepanse




LILLIGASTE

Dagarna går ju för fort.

Lilligaste fyllde 2 år igår.

GRATTIS gosigaste lilligaste vännen min


ansepanse


Apropå ingenting

J sitter helt försjunken i handbollsmatchen

i TV.

Det är ju de svenske som spelar.

Jag: - Var går sommar-OS nästa gång?

J: - Det är ju i Syd-afrika!

Jag: - Vadå Syd-afrika? Hahaha. Där går ju

         fotbolls-VM nu i sommar.

J: - Ja, just det.

Jag: - Men var går sommar-OS?

J: - Ja, var går det?

Jag sitter där och funderar en stund. Tänker

på om det kommer att vara stor tidsskillnad

eller inte.

Jag: - Nu vet jag! London!

J: - Är det London?

Jag: - Jo, jag kommer ihåg att Terese

         Ahlshammar ville vara med, eftersom

         det just ska gå i London.

J: - Är det nästa sommar då?

Jag: - Nästa sommar! Nej, 2012. Det är ju alltid

         jämna år.

Prata om att vara borta.


ansepanse

Dröm

Jag satte mig på en sten                           

och vilade mina ben

såg på blommor små

och myror på strå

vinden var riktigt len

svalkade mina ben

och solen den sken

fast timmen var se´n

Men det var ju bara en dröm

så ta nu detta och glöm

det var faktiskt ej sant

bara skrivet av denna "tant"


ansepanse

Ville så

gärna visa vad lilligaste och lugi kan och

bad J ta lite kort när vi tränar. Det blev ett

pustande och stånkande från J:s sida. Efter

mycket om och men, jag dirigerade honom

först att stå i trappan och sedan att ligga på

magen. Stackars karl! Men det gäller att köra

hårt, annars blir det ingenting gjort. :D Han är ingen

mästerfotograf men här är resultatet i alla fall.


Hemmagjorda banor.



Skutt och hopp.



Lite slalom.

UPP MED HÄNDERNA! PANG!

DU ÄR DÖD!



ansepanse

Några timmar

igår hade vi de två minsta trollungarna här.

Masi: - Pepparkakor?

J: - Tror du vi har pepparkakor?

Snabbt ilar hon till skåpet, öppnar och hittar

burken.

Masi: - Jo det finns.

Det blir tre till dem var och killemannen har

snabbt ätit upp sina. J lyckas gömma Masis ena

pepparkaka.

Masi: - Den andja?

J: - Men den har du väl ätit upp.

Killemannen: - Den är i magen Masi.

Och klappar sin lillasyster så fint på magen.

Masi: - Nä, den  ä´ i benet!

Och sträcker upp sitt högerben.

J trollar fram pepparkakan igen.

J: - Nu får du äta den här till det andra

      benet så du inte är halt.
--------------

Se´n tjattras det och Masi ska laga mat

med alla små måtten från kökslådan.


Det "saltas" hit och dit och "kokas gröt". Sedan delar hon ut måtten

till mig och J.


Killemannen är trött efter en lång dag på dagis.


Masi är inte trött.

Masi: - Ja låna läffschtipptet?


Jag: - Gör du det!

Sedan är det läffschtippande hit och dit med mitt lypsyl.

Idag fick jag be J att köpa mig ett nytt.


ansepanse

Det blev

ett hastigt uppvaknande i morse.

Ljudet som väckte mig var när lilligaste hoppade

ur sängen och sedan kom kulkandet som

betyder att han ska spy. Först trodde jag

att han var kvar i sängen och for med händerna

fram och tillbaka för att hitta honom. Hittade

istället lugi och trodde först att det var han

som skulle spy men ljudet fortsatte nere på

golvet och då var det redan försent.

Jo, för det är alltid så. En hund spyr ALDRIG

på blanka golvet. Det sker ALLTID på en

matta. Det slår aldrig fel.


Jag påminns då om när vår älskade gammelgrå

var valp och skulle tränas med att göra sina

behov ute. Nr 1, alltså kissandet, lärde han sig

snabbt. Men av någon förunderlig anledning

skulle nr 2 göras inne och inte var som helst

utan på bästa vardagsrumsmattan. Det spelande

ingen roll hur länge jag var ute med honom. Då

kunde han minsann hålla sig hur länge som helst,

men så fort vi kom in och jag tog av honom

halsbandet rusade han in i vardagsrummet och

voilá. Där hamnade högen på mattan.

Jag kommer ihåg att jag tänkte att han nog inte

är riktigt klok.



ansepanse

Dags igen

att skriva veckans matlista.


 Många gånger ett nästan hopplöst företag. Det

 ska ju kännas rätt också. J säger att det bara

 är att kopiera en annan veckas matlista men riktigt

 så enkelt är det inte.

Jag har tänkt att till frukost, lunch och kvällsfika äter

åtminstone jag alltid samma och tycker det är hur gott

som helst. Men så kommer man till middagsmaten. Den

ska varieras i det oändliga. Varför det egentligen? Hur

enkelt vore det inte att äta samma mat dag efter dag.

Varför tröttnar man på det och inte till exempel på

frukosten?




ansepanse

Det där

med skor är fortfarande intressant tycker

lugi och har svårt att låta bli att gå ut i

hallen och åtminstone KOLLA in skorna,

eller som nu vinterkängorna.

Jag tittar till honom lite då och då när han

är där ute så han inte gör något fuffens.

Lugi ligger framför skohyllan och viftar med

svansen och jag tänker att SÅ  roliga kan ju

inte ens ett par kängor vara.

Och mycket riktigt, jag böjer mig ner för att

se vad som är så roligt och intressant att

svansen måste svänga.

En spindel!


Det här inlägget dedikerar jag till Ellis

som har ett alldeles speciellt förhållande till spindlar.


ansepanse

Tomatsoppa

Jag: - Nu vet jag vad jag glömde till soppan!

J: - Jaha.

Jag: - Det ska vara persilja till den och jag

         tog det sista ur frysen i förra veckan.

         Men det går säkert lika bra med selleri!

J: - Ja, det gör det väl.

Jag: - Men jag har ju förstås ingen selleri heller.

J: - Nehej.


Det där med selleri kommer ju från:


ansepanse

Så´nt här roar

J och jag oss med ibland:

Jag: - Vad tänker du på om jag säger Marcus?

J: - Birro!


Jag: - Ulrika?

J: - Knape!



Jag: - Bengt?

J: - Bengt?

Jag: - Bengt i TV.

J: - Jaså, Bengt Magnusson, nyhetsankaret.



Jag: - Idi?

J: - Amin!


Jag: - Stefan?

J: - Holm!


Jag: - Anne?

J: - Holt!


Jag: - Va? Kunde du det?

J: - Jag har sett henne på TV.

Jag slutar aldrig förvånas över J, varken

åt ena eller andra hållet. Det är ju jag som

läser böcker och är väl bevandrad i Anne

Holts författarskap. Inte J.

ansepanse



Skulle ni

våga:

En person i Finland har bokat en rymdresa

och blir därmed landets första rymdturist.

Resan kostar 200.000 dollar och varar i två

timmar.


På samma sida i tidningen står att läsa om

katastrofen som hänt på Haiti. Pengarna hade

gjort nytta där istället.



ansepanse

Igår

eftermiddag såg Bessan och jag en hare

som kom fram ur dungen på andra sidan

vägen.

Vi stod bävande och tittade om haren

tänkte sig över vägen. Jo han hade siktet

inställt på att komma över till åkern.

- Skynda, skynda! Ropade vi båda och kunde

sedan andas ut när haren sträckte ut över

åkern som en pil.


Lilligaste, lugi och jag kom hem och J höll på

att skrämma slaget på mig. Han hade kommit

hem tidigare och var nere i pannrummet för att

tända i pannan.

Åter till den lilla staden. Jag hade bestämt mig

för bågar. Behöver ha två par glasögon.

Jag visste inte ens att det fanns något som heter terminal-

glasögon men det ska jag ha när jag sitter vid datan

och läser osv. De andra paret är progressiva som

blir mörka när jag går ut.

Dyrt är det i vilket fall att behöva ha specialglasögon.


ansepanse

När jag

var hos optikern igår, satt J kvar i bilen, som

vi parkerat på torget.


När jag kom tillbaka till bilen:

J: - Affärerna stänger inte förrän sju

      nu för tiden.

Jag: - Jaså. Inte optikern i alla fall.

         De stänger klockan sex.

Jag sneglade på J och sedan:

J: - Nej, klockan är ju lite över sex

      inte över sju.

Digitalklockan i bilen har fortfarande

sommartid.



ansepanse

Kl. 16.50

ska jag vara hos optikern i vår lilla stad.


Nu blir det att se ut nya bågar. Det är bland

det svåraste som finns. Det är väldigt viktigt,

tycker jag, att  man verkligen trivs till 100 %.

Det är ju inte bara att se bra ut som är viktigt

utan även att se bra ut.   ;D


ansepanse

Jag blev

överfallen av en bemaskad karl

med stora svarta handskar. Han

greppar tag i min vänsterarm och

med den andra ska han ta stryptag på

mig.


Jag försöker skrika - skriket fastnar liksom

i halsen. Men på något vis har jag ändå

lyckats för plötsligt har jag en varm hand på

min arm och en röst som säger:

- Vad är det?

Knappt vaken men ändå:

- Det var en mardröm!

J: - Du skrek så jag blev rädd och undrade

      vem som kommit in i sovrummet.

Skriket väckte både J, mig själv och vovvarna.

Lilligaste ställde sig upp i sängen och undrade

vad som egentligen stod på.

Åhh, det var skönt, bara den dröm.


ansepanse

En ny

smak på kaffet!


En något pikant smak! Första slurpen.

Andra slurpen, men vad är det här.

Tredje slurpen, det här smakar ju inte

kaffe. Det är mer som en ny té-smak.

Jag dricker ändå upp kaffet, det slinker

ju liksom ner och i botten på koppen finns

mitt gamla tuggummi som jag lagt på

kaffeskeden.


 Sedan har jag förstås rört om

i kaffet och tuggummit hamnade på så

vis i koppen.

Värre saker har väl hänt, och jag överlevde ju.


ansepanse

Det har

blivit så mycket ljusare redan. 

 Solen är upp lite längre och vi ser

allt i ett annat ljus.

Som min nya jumper. Jag kan svära på

att när jag vid jultid hade på mig den första

gången så var den svart-grå randig men idag

ser jag till min förvåning att den ju är blå-grå

randig.

(lånad bild)

På det viset fick jag en ny jumper igen.


ansepanse

Jippi

Valpar måste lära sig att klorna ska klippas.

De flesta hundar tycker inte om kloklippning

men de allra flesta accepterar ändå det.

Jag har alltid kunnat klippa mina hundars klor

men lugi har varit extra besvärlig. Han skriker

redan innan jag börjar. Det räcker med att han

förstår vad som är på gång.

I förmiddags tänkte jag att nu ska det ske. Förut

har jag liksom bara kunnat ta en klo om dagen.

Jag lade lugi på rygg mellan mina ben och pratade

hela tiden lugnande och kliade honom på magen och

bakom öronen och klippte så klo efter klo.


Nu är jag stolt både över mig själv och över lugi.


ansepanse

Hade besök

av småfolk igår. Masi och killemannen.

Masi vet i vilket skåp pepparkakorna

finns.


I en burk hade jag sådana pepparkakor med

hål i. Masi stoppar pekfingret i hålet och:

Jag: - Hålet kan du ju inte äta.(fniss)

Masi stoppar snabbt pepparkakan med hålet

i mun.

Masi: - Det ..unkar.(funkar)

-----

Både killemannen och Masi ville hjälpa mig att

byta dukar. Killemannen ville lägga den nya duken

på soffbordet.

Jag: - Oj, det är ju en fläck på den. Den kan vi ju

         inte ha.

K: - Jo, vi kan vända på den.

Och vips vänder killemannen duken med avigan uppåt.

----


Jag hade ställt ljusstakarna på en byrå och Masi

går och trycker på varenda strömbrytare:

- ..unkar inte.

----
I ett skåp som jag hämtade lampor ur hittade

vi några gamla fotografier som jag visade dem

och de fick försöka gissa vem det var.

Jag hittade en bild av J när han gjorde lumpen

och var riktigt fin i militärkläder.

När jag hjälpt dem på traven med vem det var,

frågade jag vad det var för kläder J hade på sig.

Masi pekar på huvudbonaden och säger:

- Han är polis.

obs! - lånad bild


ansepanse


Så blåsigt

kallt att jag trodde kinderna skulle sprängas.

Så ont gjorde det i ansiktet när jag gick på

"raksträckan" som vi kallar det.

Fortsatte med min charmoffensiv men idag

gick det inget vidare. Det kom ett par i 40-

årsåldern, mig tillmötes, och jag smilade ett

HEJ. Deras gapande munnar hade inte kunnat

vara större.


Förvåningen lyste i hela ansiktet. Ja, tänkte

jag, det går ju inte alltid som man tänkt sig.


Det här är en fin badsjö på sommaren. Vi brukar bada precis på andra

sidan härifrån sett.  Fast nu ser det ju mest ut som en äng med snö.


ansepanse


När jag

satt och skrev inlägget om bildörren igår,

sa jag till J:

- Vad ska du hitta på för roligt idag då?

J: - Jag vet inte riktigt.

Jag: - Jag menar alltså något tokroligt som

         jag kan berätta om i bloggen.

J: - Mhmmm.

Det dröjde inte mer än 10 minuter så:

J skulle göra rent röret som går från avloppet

i badkaret till golvbrunnen.

Han tog loss vattenröret och frågade om jag

hade en trasa. Han band fast trasan i ett snöre

och drog det fram och tillbaka genom röret

så att han fick loss all smuts som satt fast i

rörets väggar.

Jag sitter i köket och hör hur J börjar skratta.

Ett hjärtligt skratt som smittar av sig till mig.

Jag sitter och skrattar i köket utan att veta

vad han skrattar åt.

Jag: - Vad skrattar du åt?

J: - Hahaha.

Jag: - Vad är det?

J: - Jag skulle spola av röret......

Jag: - Hahaha. Du spolade alltså av röret i

         badkaret.

Vattnet rann alltså rakt ut på golvet.


ansepanse


Är det

inte underligt. Det är nästan som om

det skulle gå troll i det. Men varenda gång

jag plockar undan ljusstakarna och ställer tillbaka

lamporna i fönstren, så är det alltid någon lampa

som inte fungerar.

Alla lampor ställde jag mycket försiktigt undan

i skåpen och lika försiktigt ställde jag dem i

fönstret igen. Men....någonstans på vägen

måste något ha hänt för en av dem hade

gått sönder.


ansepanse

Här är

något som är väl värt att berätta om.

Det hände för ett antal år sedan och med

lite distans kan både J och jag skratta åt det.

J skulle iväg till jobbet en tidig morgon, öppnade

garagedörrarna, gick tillbaka in i garaget, satte

sig i bilen och började backa ut ur garaget.

BRAK! Vad hände? J hade "glömt" att stänga

bildörren och bildörren tar i garageväggen

och bucklas till. J kunde provisoriskt böja

dörren lite så att den åtminstone kunde stängas

så att han kunde åka till jobbet.

J fick skaffa en ny bildörr!

I fredags satt vi i bastun och diskuterade

just den här insidensen och försökte komma

ihåg vilket årtal det var.

(obs! inte vår bastu)

J kom med många förslag men:

Jag: - Men det förstår du väl att det inte

        kan vara. Då bodde vi ju inte ens här.

J: - Nej, just det.

Och sedan gapskrattar vi båda.


ansepanse

Lösenord

Jag skulle logga in på blogg.se och skrev in

min e-mail-adress


och sedan mitt lösenord

och tryckte på logga in.

Fel lösenord. Försök igen.

Skrev lösenordet igen och...

Fel lösenord. Försök igen.

Skrev lösenordet riktigt sakta den

här gången.

Fel lösenord. Försök igen.

Nej, vad f......

Men så fick jag se att jag råkat

trycka ner caps lock.


Lilligaste och lugi fick ny vintermundering idag.


Dagens promenadbild.


ansepanse

Vi sitter

vid köksbordet och ska äta middag. Jag har

ställt fram den här burken:


J lyfter upp burken och:

- Vad är det här?

Jag: - Paprikasallad.

J: - Har jag ätit det här förut?

Han ser ju att det är taget ur burken

och innan jag hinner säga något:

J:- Ja just det. Vi har haft det till tacos.

Jag: - Nej, det har vi aldrig haft. Det är

         bara jag som ätit av den.

Efter en stund.

J: - Det var i alla fall jättegott.

Till saken hör att jag innan hade

nämnt att just paprikasallad skulle

passa bra till tacos. Minnet av det

måste ha ploppat upp på något vis.


ansepanse

Det var inte

meningen att det skulle ske idag.


Men lugi blev plötsligt så intresserad av granen. Han drog i glittret och

skakade på huvudet med glittret i mun så att hela granen ruskades om

med påföljd att barren bara rasslade ner.



Inte visste jag att vi fortfarande hade kulor som går sönder om man

tappar dem i golvet. Men det hade vi! Inte i tusen bitar men många,

många.

Vi tackar för den här gången. Det var en trevlig bekantskap men nu

var vi trötta på julen.


En bild tagen på dagens promenad.


ansepanse

Dagen som

gick kommer aldrig igen. Så ta vara på

varenda dag i ditt liv för de återkommer

aldrig.

Det är visdomsorden. Men med handen på

hjärtat kan jag säga att alla dagar inte är

sådana.

Ta gårdagen t ex, det blev första gången på

det nya året då jag grät.
 

Jag hade planerat, sett fram emot och längtat,

men sedan blev det inte som jag drömt om.

Det blev shit och ingenting. Så den dagen

vill jag inte ha igen.


ansepanse

Så här

blev det när J fick fräschat upp i

lilla toaletten. Vi blev så nöjda.

Golvet är svart och lilligaste går inte på det. Han har vågat sig på

att sätta framtassarna på det men inte mer. Det kan ju vara

livsans-farligt. Att han ser att lugi går in där bekommer honom inte

alls. Det är som om han tänker: han kan ju ha fel.


Nej, så är det bara. Lugi är modig och lilligaste är den försiktige mannen

som tror att det värsta kan hända om han inte vet exakt vad det är

han ser.


ansepanse

Två hål,

nej inte i väggen utan i båda öronen har jag.

OBS! Bilden är lånad. Det är alltså inte jag. :)

Det första paret hål gjorde jag i tonåren

någon gång. Det andra paret tillkom senare.

Det underliga är ändå att det ibland uppstår

inflammation i så gamla hål, som nu. Då har

jag örringar som jag låter vara kvar dygnet

runt tills det blivit bra igen. I vanliga fall tar

jag alltid ut örhängena på kvällen. Jag tycker

de känns för mycket när jag lägger huvudet på

kudden.

Förutom örhängen har jag en piercing i näsan.

Där har jag aldrig haft någon inflammation men

å andra sidan tar jag ju aldrig ur näspärlan heller.


ansepanse

Idag var

det tjockmössan på.



Det narade riktigt ordentligt och när vi kom hem

var det -11,2 grader.

J och jag fick se något som vi reagerade

på. Det var en fyrhjuling som framfördes

av en vuxen person.


Efter fyrhjulingen kom en snowracer

på släp med en liten kille på.

Det var på allmän väg. Vad farligt,

tänkte både J och jag. Hur lätt är det

inte att det händer en allvarlig olycka

när det ska lekas på det viset på vägarna.


ansepanse

Det har snöat

hela natten och fortsätter även nu.

Temperaturen håller sig under - 10 grader.

Egentligen rätt härligt!

Skojade med Ellis och vill visa vad jag som

liten flicka tyckte om att bära omkring.

Det är en gråsugga - ett slags urtidsdjur

som vi har fått behålla. Jag älskade de

små varelserna och letade efter dem under

stenar och dylikt. Deras små bebisar var ju

ännu sötare. Kunde gå omkring med flera

stycken så´na i händerna.

Alla har vi väl burit på så´na här som barn:

Eftersom vi bodde på landet även då hade

jag nära till naturens alla små kryp. Tyckte

om att försöka fånga flugor. Det hade pappa

visat mig att det var lätt. Men det var det

förstås inte. Så en dag när det satt en fluga

på min hand och bara satt kvar, kupade jag

hastigt fingrarna om den.

Men det var ingen fluga utan ett bi som

stack mig.


ansepanse

Apotekets

servicebolags statistik visar att

stockholmarna köper mest potensmedel

i landet. De har med andra ord inte så

mycket att vara kaxiga över.


Å andra sidan köper göteborgarna mest

antidepressiva piller. Dessa goa, glada

göteborgare behöver alltså hjälp för att

vara just det.

Bilder från eftermiddagspromenaden idag:




ansepanse

Telefonen






ringer och jag svarar.





Ett försiktigt HEJ hörs.

Jag: - Är det Masi?

Masi: - Ja.

Sedan kommer en lång harang som jag inte

förstår ett jota av, så istället:

Jag: - Har ni åkt pulka idag?

Masi: - Åka pulka ute!

Jag: - Ja, åka pulka ute. Har ni gjort det idag.

Masi: - Nää.

Sedan kommer återigen något obegripligt.

Jag: - Storskruss?

Masi: - Ja.

Jag: - Vad har Storskruss gjort?

Masi: - Slagit sig.

Jag: - Var har hon slagit sig?

Masi: - På soffan.

Jag som hade tänkt ett annat svar frågar
igen:

Jag: - Men var på kroppen menar jag.

Masi: - Nää. På benet.

Jag: - Uj, kom det blod då?

Masi: - Ja.

Jag: - Fick Storskruss plåster då?

Masi: - Mmmm. Hej då.

Det är sådana små samtal som förgyller

mitt liv.


ansepanse

Jag höll

mitt ena nyårslöfte idag.

Det var ett medelålders par som varit

ute på isen och åkt skridskor. De stod nu

vid sin bil och lastade in skridskor och

ryggsäck. Jag gav dem ett bländande

leende och sa HEJ.

Då fick jag ett hej och ett leende tillbaka.

Jag kände dem inte och antagligen bor de

inte ens här eftersom de hade bilen med.

Det går ju för oss som bor på landet att göra så.

Jag kan riktigt se i min fantasi hur de här två

herrarna skulle göra en parodi av det hela.



De går omkring i en större stad med ett brett

leende och ropar glatt HEJ till alla de möter.

Både leendet och hejet avtar ju längre tiden går.

Till slut övergår leende till en grimas och hejet

uteblir helt.

För naturligtvis är det ingen som varken ler eller

hejar tillbaka.

Den här bilden tog jag på väg hem idag.


ansepanse

Jag sitter

och löser korsord vid köksbordet och frågar:

- Vad finns det för annat ord på munkar?

J: - ???

Jag: - Jag menar alltså så´na munkar som man äter.

J: - Negerbollar!

Jag: - Du menar chokladbollar! Men nej, det är det inte.
         Sådana som man kokar i olja du vet.

J: - Men heter de inte munkar, så´na som barnen går
     omkring och säljer till skolresor.

Jag. - Nej men hör du inte. Det är så´na man kokar i
        olja.

J: - Då vet jag inte.


ansepanse

Killemannen

drog upp tröjärmen på höger arm och

visade stolt upp

J: - Vad är det där?

Killemannen: - En tatetuling.

J: - En vadå?

Killemannen: - Min tatetuling.

Jag böjde ner huvudet för en ingående

undersökning av hans fina påklistrade

tatuering med glitter och allt. Biter mig

samtidigt i läppen för att inte börja skratta

högt.


ansepanse

Stackars

lugi. Vilken natt vi har haft.

Vid 01.30 vaknade J och jag av att

lugi var orolig. Han gick fram och tillbaka

i sängen och ville helst vara bakom J:s

huvud. Men länge var han inte stilla utan

började sin vandring igen. Han flämtade inte

så jag trodde ju inte att han behövde gå ut

men för att få honom lugn klädde jag på mig

tröja, termobyxor och vinteroverall över nattlinnet.

Det var -17,2 grader ute. Brrrr!


Han gjorde visserligen både ett och två ute men

någon direkt brådska var det inte. Så inte berodde

vankandet på att han behövde.

Tillbaka i säng hade han svårt att komma till ro

och gnällde och gnydde ganska länge innan han

slutligen la sig ner och somnade.

Svårt att veta vad det berodde på. Han har aldrig

under hela sin valpperiod behövt komma ut på natten.

J och jag är i alla fall ganska möra uppe i skallen idag.


ansepanse

När J och

jag gick i skogen med vovvarna idag kom

jag plötsligt ihåg en händelse som inträffade

för ett antal år sedan. Vi gick även då i den

skogen och kom fram till ett bondställe.

J: - Det är här Sven bor med sin mamma.

Sven är en bonde som man ofta ser köra

förbi hemma med sin traktor.

J: - Han har en bror och han heter......han heter
     också Sven!!!

Jag: - Hahahaha, han kan väl inte ha en bror som
         också heter Sven.

J: - Nej, det kan han ju inte ha. Det är nog hans
     morbror som heter Sven.

Det har J förståeligt nog fått "äta upp" flera gånger

efteråt.

På väg hem såg vi solen gå ner så här grannt.


ansepanse

Jag är

ju bara SÅ trött.

 Känns som om jag

skulle behöva ha tändstickor för att

hålla ögonlocken öppna.

Undrar hur den här dagen ska gå.


Om jag piggnar till eller inte.


ansepanse

Barren

från vår gran börjar drösa ner.

Vi har aldrig kastat ut granen före

trettonhelgen och det gör vi inte iår heller.

Kanske får den stå kvar till nästa helg, det

beror lite på. Rätt som det är så tröttnar man

ju bara på allt pyntet och då vill åtminstone

jag ha bort allt så fort som möjligt.

Skärmen på min laptop är mer än lovligt smutsig.


Prickig och dammig kanske jag ska säga.

Är det någon som vet vad man får använda

sig av för att rengöra skärmen.


ansepanse

Klantigt

Jag hade tänt ett levande ljus på köksbordet.

Hur mysigt som helst!

Wops - plötsligt har jag vällt det brinnande

ljuset. Snabbt lyfter jag upp ljuset igen.

Men duken då. Min vackra julduk. Stearin med

något svart gegg i har hunnit rinna ut på duken.

Det vet ju alla att sådana fläckar är nästan

hopplösa att få bort.

Lite ledsen i ögat blev jag ju.


ansepanse

2010

Jag stoppade fetvadd i lilligastes och lugis

öron för att på så sätt dämpa lite av alla,

för hundar, hemska ljud på en nyårsnatt.

Det hjälpte föga, när jag var ute med dem

vid 19-tiden blev båda väldigt rädda.

Strax efter 21 gick jag ut för att rasta dem

som jag tänkte för sista kvällsrundan. Men

lugi var så rädd att han inte ens vågade sig

på att kissa.

Vid själva tolvslaget utbröt ett smärre krig av

ljudet att döma och jag satt i soffan och försökte

lugna dem båda.


När jag sedan vid 01 gick ut med dem, så fick jag

till slut lugi också, att göra sitt. Han var fortfarande

SÅ rädd.

Första dagen på 2010! Mitt nyårslöfte är att jag ska

vara snällare mot mig själv. Det är jag som sätter för

stora krav på mig själv och det helt i onödan. Jag

ska försöka njuta av livet mer och vara tacksam för

det jag har. Fast egentligen är jag det redan nu, tacksam

menar jag.

Jag ska försöka sprida glädje till andra genom att visa

upp ett glatt ansikte och bry mig.


ansepanse

RSS 2.0