för i år.

Maja och jag gick stora

skogsrundan runt sjön igår.

Varmt blev det, trots att det

inte var mer än 13 - 14 grader,

och när vi kom ner till badstenen,

så kallar vi "vårt eget" badställe, sa Maja:

-  "Ska vi bada fötterna?"

Jag: -  "Är det inte för kallt då? Det

var faktiskt minusgrader i natt."

Maja: - "Jag ska i alla fall doppa

fötterna."

Inte kunde jag vara sämre, så vi

tog av oss på fötterna, jag till och

med rullade upp mina jeans, och

klev i.

Iiiiiiiiii, vad kallt det var, men jag

ska alltid vara värst. Maja blötte

enbart fötterna, jag gick i så att 

vattnet kom upp nästan till knävecken

och förstås blötte jag ner jeansen ändå.

Den här bilden är från en helt annan

sjö, på en annan av våra promenad-

rundor. En kvällsbild när vi var

på väg hemåt, utan vantar, och höll

på att frysa händerna helt fördärvade.



ansepanse

- Nu går vi och lägger oss.

Jo, men innan dess skulle ju

klockorna ställas om.

Jag tar upp min mobil och

ska ställa den en timme framåt.

Klockan visar 23.07 och jag trycker

ny tid - 24.

Men varje gång jag skriver 24,

visar den återigen 23.

Jag: - "Det går inte att ändra tid

på mobilen. Varje gång jag skriver

24, så går den tillbaka till 23."

Maja: - "Du kanske ska ta och

skriva 00 istället."

Ja just det ja.

Jag fick upp mina nya ljuslyktor igår.

Alltså jag hängde upp dem ute på

altanen.

Det blev riktigt bra.


ansepanse

blir det nu natten till söndag,

så jag ska ta ner ljusslingan

som jag haft ute på altanen ända

sedan advent.

Den har lyst upp så vackert i

kvällsmörkret. Det är enbart därför 

jag låtit den vara kvar så länge.

Igår hade vi en försmak av 

sommaren som komma ska.

Det var full aktivitet bland

scillor, vårlök och fänrikshjärtan.



ansepanse

behöver man väl inte lösa

på nätterna.

Klockan 04.19 vaknade jag.

Jo, jag vet exakt klockslag

eftersom jag alltid tittar på 

pumpens display, när jag vaknar

till på nätterna, för att se hur

jag ligger i mitt blodsocker.

Eller världsproblem var det ju 

inte, men tillräcklig hjärnaktivitet

satte igång, så att jag sedan

inte kunde sova.

Vad jag begrundade i efternattens

skälvande timmar?

Hurdana ljuslyktor vi ska ha

ute på altanen.

Har tittat på Rustas hemsidor

och hittat en fin ljuslykta som finns

i olika färger förutom den stålgrå.

Igår var jag inne på att den turkosa färgen

skulle passa bra därute, men i natt kom jag

underfund med att den vanliga stålgrå

kanske ändå är bäst.

Jag ska ha dem hängande i krokar

och behöver sex stycken.

De ska vara istället för 

blomsteramplar.

De senaste åren har jag

haft svårt att hitta blommor

som trivs där.

 

ansepanse

dalade ner när jag tittade 

ut genom köksfönstret i morse.

Jo, det är mitt fel,

för jag har burit in snöskyffeln

i lillastugan.

Fast nu regnar det istället

och tur är väl det,

för de här blommar i min

trädgården.

Jag fick en massa lökar av

mamma förra året. Hon hade

köpt påskliljor i krukor och

efter blomningen frågade hon

mig om jag ville ha lökarna.

Jodå, det ville jag förstås.

Jag stoppade ner dem i jorden

och nu har jag en massa små

påskliljor lite här och var

i trädgården.

när jag i natt när jag vände

mig i sängen och lade mig på

vänster sida.

Jag satte handen på kudden,

bredvid min kind.

Där fanns Nemo.

Han kände min hand och plötsligt

hade jag hans ena framtass

i handen.

Vi brukar ligga och sova på det

viset, hans ena tass i min

hand.

- "Vad trött jag blir på ert

gullegull,"

säger Sluggo.

- "Nu vill jag sova."

Härsitter vi nu och väntar på att

sotaren ska komma.

Mellan 10 - 12 ska han dyka upp

men  förra gången kom han inte

förrän 12.10.

Jag vågar inte gå ner i källaren

för att hänga upp tvätten.

Det lär bli högljutt här i köket

om sotaren skulle komma under

tiden.


ansepanse

ur tidningen om hur

selfiefebern är smittsam och

breder ut sig även hos många

vuxna.

Jag: - "Jag kommer i alla fall aldrig

att ta selfies."

Maja: - "Säg inte det. Rätt som det är

står du där med mobilen och tar 

bilder på dig själv."

Jag: - "Då får du ta in mig på ett 

ställe. Jag som inte ens har en mobil

som jag kan ta bilder med."

Maja: -"Vadå för ett ställe."

Jag: - "Ja du vet. När det inte står

riktigt till som det ska."

Maja: - "Du menar bilverksta´n."

J:  - "Jag går och duschar."

Jag: - "Du kan ta ett nytt badlakan.

Ta ett som är udda."

Så hör jag J ropa:

- "Finns de i det bruna skåpet?"

Han menar det beiga.

Jag: - "Nej, i det vita."

J: - "Kan jag ta det rosa?"

Jag: - "Nej."

Det är Maja som använder de rosa.

J: - "Den gula då?"

Nej, absolut inte det gula badlakanet.

Det är tveklöst min favorit. Inte helt nytt, välanvänt

och så mjukt.

Jag: - "Nej. Ta den randiga istället."

 

Kaprifolen börjar grönska

så smått.



ansepanse

Jo, det såg vi igår.

Inte utslagna visserligen 

men knopparna syntes klart

och tydligt.

Nu behövs det  bara en riktigt

solig dag så öppnar de sig säkert.

J hade sett grannen byta till 

sommardäck på sin bil, så han

kommer in och säger:

- Det blir väl inte halt på vägarna

mer. Jag går till garaget och

byter till sommardäck.

Sagt och gjort.

Nu är bilen redo för

sommarhalvåret.

Känn bara på ordet.

Sommarhalvåret.

Det låter väl helt underbart?


ansepanse

igår. När jag skulle ta

täcket för att stoppa det i

påslakanet var det två som

ville vara med. 

Snabbt dök de båda på täcket

och började busa.

Jag hade inte hjärta att säga

till dem att sluta.

Nog har man alltid lite tid över

för att ens älsklingar ska få ha

roligt.


ansepanse

 

 

 

blev dryga + 12 grader igår

eftermiddag, var det inte varmt

ute i den kraftiga blåsten.

Någon sol hade vi heller inte

men vårblommorna frodas.

Jag hittade krokus på ställen

där det förut inte funnits några.

Ett bra exempel på att krokus

förökar sig själv.

Vackra är de och jag

gläds åt varje ny blomma.

Tvillingkrokusar finns det också.

Undrar om det är enäggstvillingar,

eller förlåt, enlökstvillingar.

kväll och jag säger:

- Och jag som trodde att det

var fredag imorgon. Det är det

ju inte.

Maja: - Nej, det är lördag.

--------

Vi pratar om det försvunna

passagerarflygplanet.

J: - Stackars flygplan.

Jag: - Det är väl inte synd om

flygplanet. Det är ju synd om

passagerarna.

- Matte, jag är så trött. Låt mig

sova nu.

Så trött kan en liten vovve vara

efter att ha sovit en hel natts sömn

på mattes kudde.


ansepanse

hela dagen igår.

De här bilderna tog jag 

genom köksfönstret.

Penséerna ser riktigt ledsna ut

i regnet.


Istället för vovvepromenad tränade

jag med Nemo och Sluggo inomhus.

Sedan kom de oranga kuverten

med posten.

Roligare läsning kan man ju ha.


ansepanse

snabbt, när jag igår gick

ut med kameran i näven, att

det inte var stor idé.

Det var ingenting som var

riktigt still.

I den kraftiga blåsten rörde

sig det mesta.

Jag fick inriktiga mig på

riktigt stillastående objekt.

 

Grönalger på brunnen.

Läste just ute på nätet, att det

är i friska miljöer, utan för mycket 

avgaser, som alger trivs.

Det låter bra, tycker jag.


ansepanse

 

 

 

en gång en vas

men sedan gick den i kras:

Eller vadå en gång?

Jag hade den nästan hela

dagen igår också

men sedan råkade jag 

välta den när jag höll på med

mina krukväxter.

Jag hörde bara ett ljud av

något som gick sönder.

Blev så ledsen eftersom jag

tyckte om vasen. Den köptes på

en semester uppåt norra Sverige.

Ett namn på konstnären som

designat den, stod i botten på vasen,

så den var lite extra.

Nu har den fått komma till

porslinshimlen.

Älskad var den, 

saknad är den

och jag kommer att gräma

mig länge över att jag var

så klantig.


ansepanse

skönt inne i solen:

fast ute blåste det så att

solen inte hade en chans

att ge någon värme.

På vår eftermiddagspromenad

träffade vi på en liten vovve.

- Är det en lhasa apso? 

frågade jag vovvens matte.

Han var nämligen väldigt lik

Sluggo.

- En blandning mellan

lhasa apso och shih tzu,

fick jag till svar.

Så väldigt lik Sluggo ändå 

och de två sötnosarna hälsade

så fint på varandra.

Väl hemma igen gjorde Maja

och jag iordning tacotillbehör.

Sedan smörjde vi kråset och

mådde gott. J fick skylla sig

själv att han inte var hemma.


ansepanse

 

 

 

bli vän med sin Ipad.

Hör bara:

- I morgon börjar det regna

klockan 12 och slutar 16.

Sedan får vi en redogörelse

över hur vädret kommer att bli

den närmaste veckan.

- Whitney Houston hittades

död i natt.

- Va?? ropar Maja och jag i kör.

J: - Hon hittades död i ett hotellrum

i natt, står det här.

Jag: - Whitney Houston dog för

två år sedan, så hon kan inte

ha hittats i natt.

Så nej, J är kanske inte riktigt vän

med Ipaden,

men lite åt det hållet kanske.


ansepanse

 

 

våren är egentligen inte

det här:

 

eller det här:

 

eller vovvar på grönbete:

 

Utan något jag något jag faktiskt

hade glömt.

De ljuvliga vårkvällarna,

när man efter maten kan ta en rask

entimmes promenad innan

det hinner mörkna.

Åh vad jag njöt igår kväll och

jag är säker på, att särskilt

Nemo, också njöt. Han är 

mattes lille pôjk som alltid testar

olika avtagsvägar på våra promenader,

allt för att förlänga vandrandet.



ansepanse

framför tv:n för att se

Sveriges mästerkock.

Den här gången ska de tävlande

smaka på vin och kombinera

ett passande vin till den mat de

lagar till.

Jag: - Då skulle jag inte kunna vara

med och tävla.

De flesta vet väl vi det här laget att

jag inte nyttjar starka drycker.

Maja: - Nej.

Jag: -  Förresten skulle jag inte kunna vara

med ändå eftersom de använder både socker

och honung i matlagningen.

Maja: - Nej, och så gillar du ju inte att laga

mat heller.

Jag: - Nej, just det. Där sprack det 

hela alltså.

Bilderna har jag tagit inne i badrummet

där solen skiner genom de mönstrade

fönsterglasen och målar

vackra färger på skåpsluckorna

och dörren.

Lägg särskilt märke till kamerans

linsskydd som jag glömde att jag

lade på tvättkorgen när jag började

ta bilder.


ansepanse

det nylackade köksbordet på plats.

Det skadade, svarta bordet bar vi

ut till vedboden.

Det blev riktigt fint,

tycker jag, till de svarta

stolarna och den svarta

soffan.

J hade tydligen filosoferat

riktigt ordentligt  i morse, när han

åt sin frukost.

J: - Nu kan vi väl inte ha de

svarta stolarna och den svarta

soffan till det ljusa bordet?

sa han när han ringde mig i morse.


- Jo, det kan vi visst det,

säger även Nemo, som varken

bryr sig om mode eller färger.


ansepanse

 

Jag tar på mig hela skulden.

Jo, för det är mitt fel att

det såg ut så här i morse:

 

Frosten blänkte i den tidiga

morgonsolens första strålar.

Varför?

Jo, jag köpte penséer igår som

jag planterade i krukor och

ställde på och vid utetrappan.

Senare på kvällen hjälptes Maja

och jag åt att bära in krukorna

i lillastugan.

Inte ville jag äventyra att mina

fina penséer skulle frysa ihjäl.

Årets första fästing fick jag 

plocka bort från Sluggo.

Då får vi hoppas att de här

nattliga minusgraderna gör att

några av de där äckliga varelserna

dör.

Om de gör det, så kan ni istället

tacka mig.

Nu ska jag ta och beställa nya

sådana här anti-fästing-brickor till

Nemo och Sluggo.


ansepanse

kan avnjutas även inomhus.

Så fort det blir en solfläck på golvet

hittar vi en vovve där.


ansepanse

 

hade jag planerat att vi skulle

åka in till sta´n, så att jag kunde

köpa penséer som jag vill ha ute

på farstubron, men solen sken och

vi hade inte någon lust att

förstöra en fin eftermiddag på det.

En tvåtimmars härlig promenad

blev det istället.

Solen sken och humöret var

på topp.

Väl hemma igen hann jag med

att beskära mina pelargoner

och få ett antal sticklingar.

ansepanse

de här små solarna


långpromenad

igår eftermiddag.

Vi hade i allafall tur med vädret

för även om det blåste

rejält var det uppehåll.

Senare på kvällen, när vi kom

upp från bastun ösregnade det

och det blåste så hårt att plåten

vi har över skorstenen riktigt

mullrade. Det lät som åska.

--------

I morse när jag redan sitter

vid frukostbordet och J kommer

ner:

J: - Det blev verkligen fint med den

nya tapeten.

Så kommer han in i köket och

tittar ut.

J: - Och solen skiner, det var inte

precis igår vi såg solen sist. Eller

det var ju igår solen sken en stund.

Ja, så var det ju.



ansepanse

 

jag ta ner kransen från

ytterkörren och sätta

upp de här istället:

 

Mina miniatyrfågelholkar

som jag haft i flera år redan.

-------

Allt är nu på plats i tv-rummet.

Hyllor och tavlor, böcker och

kinasaker.

När vi var klara med det ville

Maja och jag göra något helt

annat.

Vi spelade Wii-spel och körde

mario kart.



ansepanse

bara en liten remsa mellan

elementet och altandörren

kvar att tapetsera.

Lite kantskärning efter det och 

så blir det att  sätta upp hyllor

och tavlor på plats igen.

Beroende på hur ljuset faller

blir själva blommorna

lysande vita.

På två väggar har vi redan fått upp

det som ska vara där.

Maja: - Jag ska ta en godis bara.

Jag: - Jag åt nog för mycket godis

igår, så det kommer nog att gå

länge innan jag vill ha något mer.

Efter ett par timmar hade jag 

redan mumsat i mig flera godisar.

Maja: - Det var ett långt uppehåll.

Det är svårt att inte se godisburken

där den står på soffbordet.

Så jag är väl som Nalle Puh,

fingrarna åker ner i burken.

------

Tapetseringen då?

Jo, den går framåt med stormsteg.

I morse vaknade jag med svullna

fingrar, men snart är det klart och

då kan jag vila fingrarna.



ansepanse

vid 9-tiden på morgonen.

 

Disigt och lite dimma.

vi var på ÖoB hade jag

kikat lite på dem, så nu när

vi åkte dit igen så köpte jag dem.

 

Tycker att de passar bra hemma

hos mig.

Länge har jag velat tapetsera

om i tv-rummet och äntligen

hittade jag tapeter som jag

tycker om.

ansepanse 

i badrummet och tvättar

håret, tycker Sluggo att det

är rätt långtråkigt.

Han hämtar leksak efter leksak

och parkerar dem i hallen

framför badrumsdörren.

De här tre är de absoluta favoriterna. - Måste du använda blixten, matte?

Det är så svårt att titta då.

Här ser det ut som om det

är Nemos leksaker men det

kan jag garantera att det inte

är.

 

------

Vårt svarta köksbord som vi köpte

för några år sedan, tillsammans med

svarta stolar, har blivit så fult.

Det måste ha varit ett 

måndagsexemplar.

Nu har jag varit på jakt efter ett 

nytt köksbord men inte hittat

något.

Vi har ett litet kök, så bordet

får inte vara för stort.

120 x 80 cm är måtten på

vårt svarta.

Vårt förra bord, av furu, blev så

fult i ytlacken.

Vi bar ändå ut bordet till lillstugan.

Det kunde ju vara en sådan där

bra-att-ha-sak,

och där var jag och tittade på den

häromdagen.

Nu är J nere i källaren och slipar

av resterande lack. 

Sedan ska han lacka om den.

Jag är säker på att det blir fint

till svarta stolar och svart kökssoffa.


ansepanse