Varje gång folk säger något om vädret

känner jag mig alltid säker på att de menar

något annat.

                      Oscar Wilde

Står ute på trappan "och säger att nu är det vår".



Nu har jag fyllt påskäggen med

godis.


Ett till varje barnbarn utom den minstaste tjejabiten som

får en leksak istället.


ansepanse

flickorna var små hyrde vi ofta en stuga

en eller två veckor på sommarsemestern.

----

I en stuga fanns ett gammalt kylskåp som

lät som ett tröskverk. En morgon gick den

mig på nerverna så jag gick fram och gav

den en rejäl spark. Den tystnade tvärt.

J och jag tittade på varandra och log.

Men sedan blev vi rädda. Den kanske hade

gått sönder. Ingen fara - snart brummade den

på som aldrig förr.

----

I en annan fanns en väldigt lång rullgardin som

var svår att få upp. J uppmanar mig att göra ett

knyck och det gör jag.

Hela eländet far i golvet.

-----

En stuga var belägen vid en kohage. Den

sommaren var stekhet och kossorna stod i

skuggan under de träd som var närmast stugan.

Följden var att vi hade SÅ mycket flugor inne

att vi till slut inte ens viftade bort dem när vi

satt och åt. Ingen idé liksom.

------

På ett ställe var det stopp i avloppet och

det kom upp ur golvbrunnen i badrummet.

Därifrån åkte vi hem tidigare. Vi stod inte ut.

------

I en stuga hittade vi ett antal spindlar i de

sängar flickorna skulle sova i. Men det talade

vi aldrig om för dem. Då hade de vägrat att

ligga där.

-----

I en stuga saknades det dusch även om det

utlovats i katalogen. Efter några dagar kom en

hantverkare och installerade en.

Utrymmet var så litet att hur försiktiga vi än

var, rann det vatten ut på heltäckningsmattan

utanför.

-----
En stuga skulle ha sjöutsikt. Ja, möjligen på

vintern när träd och buskar stod kala. Men

på sommaren - inte ens en liten strimma såg vi.

-----

Det här är en teckning äldsta dottern gjort efter

ett foto.

Det är min älskade, saknade, lilla mormor och morfar.



ansepanse

gula solarna var eftermiddags-

promenadens höjdpunkt.


Det svenska namnet är egentligen

hästhov, också kallad hosthäva.

Tussilago farfara är det latinska

namnet.

När jag kom hem tog jag en bild på

vår ytterdörr.

Den kanske har gjort sitt nu?

----

Varför känns en del projekt helt oövervinnerliga ibland.

Som att ta och blanda till ny juice i tillbringaren till exempel.

Det känns lika jobbigt som att klättra i berg.

Bara tanken på det, gör att jag blir trött.


ansepanse

ansepanse 

 

när jag gick förbi, kom grannen ut-

springande och talade om att de

skulle åka till Thailand dagen därpå.

Hon undrade om vi kunde ta deras

post under de två veckor de är borta.

Självklart gör vi det.

Dagen därpå gick jag förbi på eftermiddagen

och plockade upp deras post.

När J senare kommer hem från jobbet

säger han att han såg grannens yngsta

dotter i trädgården.

De åkte inte iväg förrän på kvällen!

Det visste ju inte jag eftersom hon inte

sagt när på dagen de skulle iväg.

----

I morse hörde jag att någon var i farten

hos grannen. Det lät som om någon rev ut

något i huset.

En bil står bakom huset och på framsidan

står en släpkärra.

Grannen sa inget om att det skulle komma

hantverkare.

Men jag vågar då inte gå dit ensam och fråga

om allt står rätt till.

 
ansepanse

ett himla brak här nerifrån igår kväll

när jag satt en stund vid den stationära

datan på andra våning.

Sedan hörde jag J svära och leva om.

J: - Hörde du inte att det hände nå´t härnere?

Jag: - Jodå. Döv är jag inte! Vad var det

         som hände?

J: - Du kan inte ha påskriset stående i fönstret.

Jag: - Var det påskriset du hade i golvet?

J: - Ja, jag bara snuddade vid det och då for

      det iväg.

Jag: - Men jag frågade dig igår om jag kunde

         ställa krukan där, utan att du skulle ha

         ner den.

J: - Jomen, nu går det inte. Den är för lätt.

Jag häller nämligen inte något i vatten så att

bladen slår ut. Det finns allergiker i den närmaste

kretsen.


ansepanse

lite lunch och råkade sätta på fel

platta på spisen.

På den plattan ringlade sig kaffe-

bryggarens elsladd.

Jag såg den ju, men det var inte 

den plattan jag skulle använda.

Det hann bränna igenom ytterhöljet

på sladden innan jag uppmärksammade

misstaget.

Ajaj!

Nu har J och jag möblerat om i köket.

Kaffebryggaren placerades långt ifrån

spisen.

-----

Jag har påskpyntat lite.



----

Är det någon som vet hur man ändrar tiden på datan.

Jag trodde att det skulle ske automatiskt.


ansepanse

drömmer man om allt möjligt hemskt?

För äckelmagade sätter jag upp en

varningsskylt!

Sluta läs här!

Jo, så här är det.

Vi har en stor trädgård och Lilligaste

och Lugi får springa omkring hur de

vill eftersom vi har ett bra staket

runtom.

Då gör de ju även nummer 2 i trädgården

som jag med jämna mellanrum går och plockar

bort med en liten trädgårdsspade jag har.

Här kommer drömmen:

Jag hade varit ute och plockat hundbajs,

kommer in och slevar upp det i tre efter-

rättsskålar, sätter creme fraiche i och rör

om.

Sedan bjuder jag Storskruss, Killemannen och

Masi på härligheten.

Killemannen tyckte att det var gott.

Masi grimaserade med hela ansiktet och

började gråta.

Jag försökte hyscha ner hennes gråt så

att Sara inte skulle höra.

För allt i världen skulle ju hon inte få

veta vad jag bjöd hennes barn på.


ansepanse

ringer:

- Hej!

Jag: - Hej! Är det Masi?

Masi: - Jaa. Vad gör du mommo?

Jag: - Jag lagar mat.

Masi: - Jaså.

Jag: - Och vad gör du då?

Masi: - Jag pratar i telefon!


ansepanse

blir det sommartid. Det är ju i natt vi

går över till sommartiden.

Det är ju det jag sa förut.

J är bra på sitt sätt.

Det här med att ändra klockan

till exempel.

Jag vet att man ska tänka på

utemöbler och så´nt, men vadå,

är det någon som tar ut sina möbler

när det fortfarande finns snö runt

omkring.

J: - Jaha, det är i natt vi ska ställa fram

      klockan en timme.

Jag: - Jaså, är det fram vi ska ställa den?

J: - Ja. Det är ju så det blir ljusare på

      kvällen. Vi förlorar en timme.

Jag: - Mmmm.

Men lika förbenat glömmer jag till nästa gång

åt vilket håll klockan ska ställas.

Då är det bra att ha J!

-----

Jag har sett tranor IRL vid Hornborgasjön men

i morses såg jag för första gången ett streck

med flygande tranor över oss.

Det kändes mäktigt.


ansepanse

Diskmaskiner är inte helt ofarliga.

Här är bildbeviset.

Det är min tumme.

Bråttom!

Ner med en matsked i bestickfacket

i diskmaskinen. Tummen rakt in i spetsen

på en gaffel.

Blodvite!

----

Idag såg jag myror som stretade med sitt

i en myrstack, en fjäril som kom flygande

och, Ellis, en spindel som skyndade sig

över vägen.

Våren är här!

Fast visst har vi fortfarande snö kvar.

Men det tar på det.


ansepanse

här jag gjorde i går.

En tatuering på vänsterarmen.

Om det gjorde ont?

Nej, inte så värst.

Det tog bara 20 minuter och

vi hade en trevlig pratstund,

tatueraren och jag.

Den yngste han tatuerat var

16 år, men alla under 18 år måste

ha båda föräldrarnas medgivande.

Den äldste han tatuerat var 76 år.

Om jag är nöjd?

Jodå, det är jag.


ansepanse

17.30 ska det ske.

Nu börjar fjärilarna i magen att

röra på sig.

Jag ska väl inte vara sämre än så

många andra.

Klart att jag klarar av det också.

Jag utlovar härmed att det kommer

bild på det imorgon.

----

Nu har också jag sett staren och

blommande krukosar.

Fast krokusarna var inte i min

trädgård.

Men vadå - tids nog kommer de väl

här också.


ansepanse

gränser för vad jag kan skriva om J också.

Som igår:

Vi tittade på ett inspelat program.

J: - Spelar du in någonting?

Jag: - Vi tittar ju på ett inspelat program.

         Då kan jag inte spela in.

J: - Men siffrorna springer ju på DVD:n.

Jag: - Men alltså, siffrorna rullar ju på

         även när man tittar på inspelat.

         Det måste du väl lagt märke till.

Lite skamsen kände han sig nog.

J: - Asch, jag bryr mig inte om så´nt.

      Du trycker ju både här och där när

      du ska spela in eller titta på nå´t

      som är inspelat.

Stackars karl! Men han kan mycket som

inte jag kan.


ansepanse

Jag bad J ta ett kort på mig med Lugi

i famnen.

Jovisst, det gjorde han så gärna.

Tjongaliveja!

J: - Titta här hur det blev.

Jag: - Det är väl fint och så, men

         varför zoomar du aldrig. Det

         är ju liksom jag, Lugi och HELA

         rummet.

J: - Jamen, jag måste skynda mig när

      Lugi är still och så där.

Jag: - Men jag står ju kvar här.

Till saken hör att  J glömmer bort

zoomningen allt som oftast.


ansepanse

äter mest godis i hela världen.

Det säger inte lite det.

17 kg per person och år.

Det blir ungefär 1,4 kg per månad.

Varför är det så?

Måste vi tröstäta för att vi

har det så tråkigt?

Sedan finns det ju faktiskt

sådana som aldrig äter godis.

Till exempel jag. J kan smaka om

någon har godis, men mer är det inte.

Då blir det ännu mer till dem som

verkligen äter.

------
Jag fick påskliljor av J igår. Lite av våren har flyttat in.

Lugi blir 9 månader idag. Jag hade

fullt sjå med att få en bra bild. Han

undrade vad matte nu skulle hitta på för

skoj.


By the way, nu har den riktiga sotaren varit här.


ansepanse

kommer hit i morgon förmiddag.

Eftersom J kommer hem senare idag

satte han upp stegen igår kväll.

Inne hör jag att han är uppe på

taket och sedan rasslar det i

skorstenen.

När han kommer in frågar jag:

- Sotade du skorstenen?

J: - Ja.

Jag: - Varför det? Sotaren kommer ju.

         Vi betalar ju för att få det utfört.

J: - Jag har tänkt att göra det för länge

      sedan.

Jag: - Men nu gjorde du inte det. Varför

         göra det två dagar innan sotaren

         kommer?

J: - Jaaa, alltså. Nu blev det ju så.


ansepanse

jag sett, men vill ändå följa TV-serien

om Arn som började igår.

J: - ÄR det där Arn?

Det är när Arns mamma ropar på

honom i början.

Jag: - Ja det är när han är liten.

När kungen blev halshuggen.

J: - Handlar den här filmen om krig?

Suck!

J: - Han kunde väl inte ramlat ner där.

      Han var ju inte ens nära kanten.

J: - Undrar var de spelat in det där.

      De har fått bygga upp så´na där hus.

J: - Vad pratar de nu för språk?

Jag: - Det är latin.

J: - Varför pratar de engelska nu?

J: - Vad har hon i ansiktet?

Jag: - Hörde du inte att de sa att det

         är svinpest.

J: - Jaså, svinpest.

Jag: - Kan du inte bara vara tyst nu!

Tur att J inte hörde att de även pratade

franska.


ansepanse

Fråga dig:

Lever du för andra eller för din egen skull?

Om du lever för andra, tänk då på detta:

Vem lever för dig?

Vill du fortfarande sitta och grubbla på det

när du äntligen inser att svaret är INGEN -

och att det är för sent?


ansepanse

varenda vecka:

Vad ska vi ha för mat?

Jag: - Vad ska vi ha för mat nästa vecka?

J: - Jag vet inte.

Jag: - Säg nå´t bara.

J: - Jag kommer inte på nå´t.

Jag: - Vi ska väl äta nästa vecka också?

J: - Jaaa. Men det är inte så lätt.

Nej, det ska gudarna veta att det inte är.

Sedan sitter jag och kommer på den ena

rätten efter den andra och antecknar.

Jag: - Nu är det bara en kvar, det kan du

         väl ändå hjälpa mig med.

J: - Linssoppa.

Jag: - Jag har redan skrivit upp två soppor.

Vi tycker båda om soppor, men vi brukar inte

äta det mer än två gånger i veckan.

J: - Asch, det går väl ändå.

-------

Sara ringde på morgonkvisten och

berättade att hon just kunde se två

starar utanför deras.

Staren är min älsklings-vår-fågel.


ansepanse

såg den lilla vägen ut som J, vovvarna

och jag gick på idag.

En liten asfalterad väg som ringlar sig

i skogen och går mycket uppåt, där

husen på höjden har en  vidunderlig utsikt.

J: - Det har sina sidor med sådana här

      småvägar.

Jag: - Fast det är väl bara en sida som är

         viktig. Ovansidan.

J: - Nja, undersidan också.

Jag: - Ja, det förstås.

Underarbetet, innan asfalten läggs på alltså.


ansepanse

Igår firades Storskruss med den här

tårtan:

I morse var jag ute och tittade på

det lilla taket vi har över den nya

hallen J byggt.

Det har blivit illa skadat av snö- och

israset i förra veckan.

Inte så kul.

-----

Läste i tidningen i veckan:

"Det finns få uppriktiga vänner?
- men så är efterfrågan inte heller
stor."

Har funderat fram och tillbaka på det.

Men jag tror inte att jag riktigt förstår

vad som menas med det.


ansepanse

en sväng förbi apoteket igår,

när han var på väg hem från

jobbet.

J: - Grejorna hade inte kommit än.

Jag: - Nähä.

J: - Så här länge brukar det väl inte

      dröja?

Jag: - Nä, kanske inte.

J: - Jag såg dolda kameran i mobilen.

Jag: - Dolda kameran?

J: - Nej, vad säger jag. Ett dolt nummer.

      Jag trodde de ringt från apoteket.


ansepanse

Talang 2010, börjar snart.

Nej, det är inget program vi tittar på.

Jag: - Vi kanske skulle ställa upp.

J: - Mmm.

Jag: - Vad skulle vi göra då?

J: - Dansa.

Jag: - Det är så många som redan gör det.

         Något annat får det vara.

J:  - Gå på händer.

Jag: - Kan du det?

J: - Neej.

Jag: - Kan du ens stå på händer?

J: - Kanske att jag i skolan kunde ställa

      mig mot ribbstolen.

Jag: - Jag kämpade länge med det. Alla

         andra kunde ju. Till sist kom jag

         faktiskt upp själv. Men det var inget

         jag ville göra om.

Det var början och slutet på vår karriär.

------

Vaknade i morse med ett blodsocket på 19,0.

De som vet, vet  att det är mycket, och de som

inte vet kan jag tala om att det är mycket.

Och den stora frågan är: varför?


ansepanse

och disigt.

Smutsigt överallt.

Träffade två hundägare, en med

en cockerspaniel och en med en

golden retriever.

Jag som alltid tänkt att det är

bättre att ha en stor hund när

det är smutsigt ute.

Men det är det inte.

Det fick jag bekräftat. Den stora

vovven var lika lortig han under

magen.

Bilden tog jag, stående på vår

trappa, idag.




ansepanse

en pannlampa som jag använder

när jag går ut sista gången på

kvällen med Lilligaste och Lugi.

Igår kväll, när jag kom runt hus-

knuten och tände lampan lyste den

bara svagt, svagt. Det var nästan

så att jag inte såg alls i mörkret.

Jag slog till lampan några gånger

men det hjälpte inte.

Det var ju inte så länge sedan jag

bytte batteri.

Visserligen äter pannlampan batterier,

men ändå.

Släckte lampan och tände den igen.

Ingen förbättring.

Asch, vad tusan!

Arg blev jag ochtänkte sporadiskt dra

av mig pannlampan men märkte då

att jag dragitmin svarta mössa över

lampan.


ansepanse

J: - Jag tror jag ska skaffa en GPS.

Jag: - Vad ska du ha den till?

J: - Jamen, det är ju bara att ställa in

      vart man ska och då visar GPS:n

      hur man kommer dit.

Jag: - Men det är ju halva nöjet att

         läsa kartan och kanske hamna

         lite fel och vända om och så.

J blänger lite på mig i ögonvrån.

För några somrar sedan körde vi in i

ett litet samhälle. Det var en ganska

brant uppförsbacke och det fanns

ingenstans att  vända med en husvagn

på släp. Vi kommer in på ett litet torg,

och alla, och då menar jag alla, glodde

på vårt ekipage.

Jag sitter där i framsätet och flinar lite

fånigt och skulle gärna vinkat som Silvia

alltid gör.

Jag: - Förresten åker vi ju helst på småvägar.

         En GPS visar ju alltid närmaste vägen

         från ett ställe till ett annat.

J: - Ja, det är klart, men... Vi skulle kunna

      använda den i städer när vi letar efter

      nå´t.

Jag: - Städer! Hur många gånger är vi i städer

         och letar efter nå´t?

J: - Nää, det är klart.

Jag: - För du tror väl inte att man kan skriva

         campingbord på GPS:n och så hittar vi

         ett ställe där man kan köpa campingbord?

Då skrattar både J och jag gott.

Det där med campingbord tar jag imorgon!

Jag tror inte att vi köper någon GPS. :)


ansepanse

rensa ur mailen man får.

Jag har snart 6 000.

Har bara låtit dem vara kvar.

Kanske är inte de så bra.

Jag vet inte.

Är det nå´n som kan säga

hur det är med det.

Det blir ett sabla rensande

i så fall.


ansepanse

Nu har våren kommit.

Årets första trana slog sig

ner vid Hornborgasjön igår.

Mycket försenad.

Det brukar ske i början på mars.

-----

Härhemma har våren också kommit.

Det är rena rama iskanan runt huset.

Tungan rätt i mun och kasande steg.

Så ser jag ut när jag tar mig fram i

trädgården.


ansepanse

Lugi och jag går bort till Sara´s.

Hon ska följa med oss på eftermiddags-

promenad.

Sara står redan utanför sitt och väntar

på oss. Hon har solglasögon på sig och

jag ropar på håll:

- Är du riktigt cool nu?

Men vi hinner inte ens iväg förrän Saras

mobil ringer och det är mr C som säger

att han redan slutar för dagen.

Alltså ingen promenad för hennes del.

Jag går iväg och från andra sidan vägen

ropar jag och frågar om hon ska stå ute

och vänta.

Sara: -----

Jag: - Motion?

Jag syftar på hennes sparkande i snön.

Sara: ----

Jag: - Sol?

Sara: -----

Jag: - Cool?

Sara nickar.

Det är inte bara minnet som är kort,

som ni ser, något fel på hörseln också,

kanske.

Fniss.


ansepanse

varje morgon från jobbet för att

höra att allt är som det ska med mig.

I morses:

J: - Nej, nu får jag solen i ögonen,

      så vi får väl säga så. 

Jag: - Kan du inte prata i telefon om

         du får solen i ögonen?

J: - Nej. Eller jo. Eller nej, det är så

      mycket runt omkring nu.

-------

Jag kan till och med blogga samtidigt

som jag pratar i telefon.

Men vi kvinnor kan ju göra mer än en

sak samtidigt och att  prata i telefon

hör inte till de svåraste heller.


ansepanse

Vi har en soffa med divan.

Jag ställer laptopen på divanen.

Så har jag en nyligen inköpt pall,

att sitta på, när jag bloggar i

vardagsrummet.

Det tycker Lilligaste och Lugi om

eftersom jag kommer mer i deras

nivå.


ansepanse

jag ringt och beställt tid.

Den 25 mars klockan 17.30 ska

jag iväg dit.

Spännande!

Lite fjärilar i magen.

Ska jag våga ändå.

Jo, jag har bestämt mig.

Tror jag.

Jo, det kommer nog att bli bra.

Jag vågar!

Nu får ni vänta tills jag varit där.

Fniss.


ansepanse

härlig dag!

J och jag, tillsammans med

Lilligaste och Lugi var på lång-

promenad i skogen.

Tre timmar och 50 minuter!


Kaffet smakade supergott

vid en liten paus vi gjorde.

-----

Vi pratade om allt möjligt.

Om hundar och om Saras önskan

efter en pudel.

J: - Ja, pudlar är lärorika!

Jag: - Hahaha - du menar väl

         läraktiga.

----

Som när vi tittade på melodifestivalen

igår. Andreas Jonsson står och sjunger

och krumbuktar sig.

J: - Vad är det med honom? Har han ont

      i magen, eller?


ansepanse   

så nära var det igår.

Jag var på andra våningen och

tränade agility med Lilligaste och

Lugi.

Klockan var lite före 19.

Plötsligt hör jag ett fruktansvärt

brak och förstår på en gång att

det har rasat ner snö och is från

taket.

Eftersom jag visste att J var utomhus,

fick jag panik, och samtidigt vingar, och

var nere på sekunden och öppnade

ytterdörren.

Det första jag får se är J som kikar ut

från dörröppningen i pannrummet.

Vi tittar båda på förödelsen. Det går

inte att gå nerför yttertrapporna. Det

ligger stora isklumpar och stora skarsnöbitar

överallt, även hela vägen ner till källaren.

Hade J varit utanför så hade hans liv stått

på spel.

Till saken hör att han just hade tänkt att

gå ut från källaren.

Livet hänger många gånger på en mycket

skör tråd.

Där hade all lycka flugit sin kos om sekunderna

inte stått på J:s sida.


ansepanse

börjar idag.

J och jag skulle äta middag.

J: - Vill du titta på fotboll?

Jag: - Nej. Men titta du, jag tänker

         ändå blogga.

Så nu sitter J och äter framför TV:n

och jag sitter här i köket och äter och

bloggar.

-----

Vi har varit på ettårskalas.

Lillfröken tyckte att tomkartongen

var lika rolig som innehållet.

Det här var tårtan som bjöds på.


Jag fick en god blandning av kesella

och bär istället.


ansepanse

kom J hem från jobbet och

sjöng:

- Det är våren, det är våren,

  som har kommit igen....

Då tyckte jag det var på tiden

att vi skulle ta ner ljusslingan vi

har haft på altanen sedan advent.

Det blev lite mörkt på kvällen, tycker

jag, men, men det blir ju ljusare

och ljusare om kvällarna också.


ansepanse

1. Godaste mat - jag är vegetarian
    och gillar det mesta i grönsaksväg.

2. Favoritmusik - har ingen, allätare
    men avskyr dansbandsmusik.

3. Intressen - hundar, hundar, läser
    facklitteratur om hundar, trädgård.

4. Resa - gillar norra Sverige och vill
    till Åland, Gotland och Finland. Planerar
    resa till Finland nästa sommar.

5. Älsklingsprogram - dr House

6. TV-tittande - Let´s dance, Idol,
    melodifestivalen, antikrundan,
    På spåret, Så ska det låta,
    deckare

7. Gör mig lycklig - Lilligaste och Lugi
    och den vanliga vardagen med J

8. Gör mig förbannad - när djur och barn
    blir misshandlade och far illa

9. Viktigast i livet - en bra relation med
    mina närmaste

10. Om jag inte bodde här - i norra Sverige
      eller Skottland på en bondgård

11. Ibland blir jag stressad av att blogga

12. Ålder - hemligt (men jag blir aldrig äldre
     än 26 år)

13. Ja, Ellis, jag har två flickor, varav den
      ena är Sara- Glitterögon, hennes tre barn
      är Skrussan, killemannen och Masi.
      Saras syster är två år äldre och har
      också tre barn.
      På det viset har jag alltså 6 barnbarn.


ansepanse

1. J och jag är gifta

2. ansepanse - för att J kallade mig det i
    förälskelsens första tid. Önskar att han
    hade fortsatt med det

3. Buddha - när jag fortfarande gick i
    skolan och var med mamma på sta´n
    fick jag i ett fönster se en tjock, glad
    buddha, barnens buddha fick jag senare
    veta. Den var söt och jag sa till mamma
    att en så´n ville jag ha. Senare fick jag
    den i födelsedagspresent. Så startade mitt
    samlade av buddhor och kinasaker. De är
    i mina ögon SÅ vackra.

4. Därav kommer bloggnamnet - Kinaguld.

5. Jag har inte tagit bilderna på headern själv.
    Har fått hjälp att göra den av en vän.

6. Jag är högerhänt.

7. J och jag bor på landet någonstans :) i
   Västergötland. (närmare än så blir det inte)
   Vi bor i eget hus och har en stor trädgård.

8. Lilligaste fyllde 2 år i januari
   Lugi blir 9 månader - 24 mars

9. Om jag vann 10 miljoner skulle jag ge två
    personer som står mig nära en bra slant.
    En husbil står på önskelistan.
    Sedan skulle jag ge pengar till 
    forskning och WWF och hjälpbehövande
    i världen.

10. Den bästa filmen - går inte att svara
     på. Det finns så många bra, men för att
     nämna en: Bodyguard, kanske för att
     Kevin Costner är med :)

11. Den bästa boken - det finns även där så
     många: Det finns många författare som
     jag plöjt igenom alla deras böcker.

12. Jag har 36 i skostorlek.

-------

Det får räcka i första omgången.

-------

Nu vet jag varför det finns en Snooze-knapp

på väckarklockorna. Helt enkelt för att det är

meningen att man lätt ska stänga av ringsignalen

och sedan fortsätta att sova.

Jag vaknade en halvtimme senare idag :)


ansepanse
  

blev jag uppmanad att äta upp

och så fick jag något gott i efter-

rätt.

Som vuxen har jag kommit på, att

äter jag det goda först, så kanske

jag inte ens orkar äta det som inte är

så gott.

En visdom som kan överföras till hur

vi lever livet.

Strunta i möjligaste mån

att göra det vi inte vill göra.

För vem har sagt att alla måsten

verkligen måste göras.


ansepanse

är en gratistidning som förut kom

på torsdagar. Men sedan ungefär

ett halvår får vi den både på tisdagar

och torsdagar.

J: - Fick vi inte Kuriren idag?
Jag: - Jodå.

Jag sitter och tittar på TV och J

hörs bläddra i tidningen. Ungefär

5 minuter förlöper. Sedan hör jag

honom rumstera om i tidningsstället.

J: - Där är ju den nya tidningen. Jag

      tyckte väl att jag kände igen det

      jag läste.

Då hade han suttit i drygt 5 minuter och

läst den gamla tidningen.

-----

Nu har jag beslutat att ni får ställa

frågor till mig. Jag har varit väldigt

anonym så jag öppnar lite på förlåten.

Vi får se om jag svarar på  allt, men....

Kom igen och fråga så´nt ni vill veta om

mig och mitt liv.


ansepanse

i tidningen att göteborgarna

uppmanas att spara på vattnet,

på grund av alla vattenläckor och

rädslan för att det ska bli ännu

mer läckor.

Tidningen har frågat ut ett antal

göteborgare om och hur de sparar

på vattnet.

En ungdom, det står inte hur gammal

hon är, men gissningsvis runt 15 år,

svarar.

"Jag brukar duscha en halvtimme

varannan dag. Jag får väl dra ner

på det. Det är, typ, det enda jag

kommer på."

----

Min omedelbara reaktion var:

Hur kan man stå i duschen en

halvtimme.

 Har inte någon talat

om för tösa-biten att vi ska tänka

på att spara på miljön lite också.

För det gör vi ju automatiskt om

vi duschar lite mer humant.


ansepanse

blivit drabbad av en envis förkylning som

aldrig vill ge med sig.

Igår kväll i TV:soffan hostandes och hostandes

kommer en skön kommentar:

- Förbannade hals som aldrig blir färdig.

-----

Snart var kvällen över för J:s del som måste

i säng lite tidigare än mig.

Jag kände plötsligt att humöret svek.

Jag: - Jag vill inte att det redan ska vara

         kväll.

J: - Nej, det går ju så fort.

------

Sedan blev jag lite gladare när jag

kunde njuta av en helt ljuvlig dramafilm

om Beatrix Potters liv.

------

Tisdagkvällar går ännu fortare eftersom

J kommer hem senare än vanligt.

That´s life!


ansepanse

Skrussan: - Jag ska inte ha någon

                grädde på min tårta.

Vi pratar alltså om hennes födelsedag.

Jag: -Nähä.

Skrussan: - Jag gillar inte grädde. Jag ska

                inte ha nå´n prinsesstårta.

Jag: - Nä.

Skrussan: - Det är min födelsedag och då

                 får jag bestämma.

Jag: - Det är väl klart att du får bestämma.

Skrussan: - Först ska det vara en brödskiva.

                 (läs tårtbotten)

Jag: - Mmmm.

Skrussan: - Se´n. Se´n ska det vara sylt.

Jag: - Okey.

Skrussan: - Se´n ska det vara lite brödsmulor.

                (läs tårtbotten)

Jag: - Jaha.

Skrussan: - Se´n ska det vara så´nt där vitt.

Jag: - Vitt?

Skrussan: - Ja, så´nt där vitt som är lite gult.

Jag: - Jaha, menar du vaniljkräm.

Skrussan: - Vaniljkräm, ja. Överst ska det vara

                 så´n där klet.

Jag: - Klet?

Skrussan: - Jag vet inte vad det heter. Och så

                ska det vara jordgubbar på.

Så nu vet vi alla hur Skrussans tårta ska vara.

-------


Dagens promenadbild. Ser ut som stora vita semlor med hatt och allt.



Den här bilden tog jag häromkvällen stående i trädgården. Lägg märke till

"flygplansstrecket" på himlen.



ansepanse

bärbara telefon satt J med i helgen.

Han stönade och stånkade. Pratade

för sig själv och svor.

J skulle ställa in datum och klockslag

och det ville inte gå.

Men så lyckades han och blev nöjd.

Undrar vad han säger när han kommer

hem idag!

En sådan liten bagatell som att tiden

visar fem minuter före, gör väl inte så

mycket, men...

Tiden visar eftermiddagstid, alltså i morse

19.40 istället för 7.40. På det viset är ju

även datumet fel. Den sjunde istället för

den åttonde.

Jag sitter och småskrattar för mig själv.

Då får J sitta och stöna och stånka idag

igen och svära ve och förbannelse över

dagens teknik.


ansepanse

nummer två:

Lilligaste och Lugi fick ställas

i badkaret, när vi varit på eftermiddags-

promenaden, och duschas på magen

och benen.

Det är på vägarna det börjar smälta

och de blir riktigt lortiga av smutsvattnet

som rinner i vägkanten. Luften är kylig och

det blir små, lortiga istappar under magen.


ansepanse 

är Vasaloppet idag hade jag förträngt

och undrade vad J skulle se på TV nu

då.

Jag: - Hur långt är det egentligen?

J: - Nio mil.

Jag: - Nio MIL! Är de dumma eller.

J: - Hahaha. Det är väl kanske inte så

      farligt. De måste ju träna först förstås.

Jag: - Men ändå.

Sedan får vi höra ett segraren får 75.000 kr.

Vad är det för en struntsumma för nio mils slit.

Ta en golfspelare som promenerar omkring med

finskor på släta gräsmattor och inte ens orkar

ta hand om sina egna klubbor.

Till det har de en slav.

Segraren inom golfen får miljonbelopp.

Tala om skillnad när det gäller olika

sporter.


ansepanse

har VÅREN kommit på riktigt!

Hemglassbilen har börjat sina

turer härute hos oss.

Genast när jag hörde den

glada trudelutten fick jag

hjärtsnörp. Vår älskade, saknade

Gammelgrå ylade alltid när han

hörde glassbilens melodi.


ansepanse

Jag: - Vilken näsa hon har!

J: - Ja, och vilka kinder. Hon ser ut

      som en hamster.

Konversation i TV-soffan igår.

-----

I natt har vi haft påhälsning av

rådjur i trädgården.

Jag ropade på Lilligaste för vi

skulle in igen. Han kom inte, så

jag började leta efter honom och

hittade både Lugi och Lilligaste i

komposthögen. Där hade det varit

rådjur som skrapat undan skarsnön

och bökat lite, hittat gamla, mosiga,

halvruttna äpplen.

Stackars rådjur som måste ha det

svårt nu. Tyvärr hittade de inte

särskilt mycket i komposten heller

eftersom det bara är en trädgårds-

kompost.

De hade även varit nere vid humlen

och ryckt och slitit. Där fanns ju frö-

kapslarna kvar, så det kanske var

mumsigt.


ansepanse

jag stod vid spisen och kokade

behövde späs lite.

Jag tog vattenkokaren och skulle

hälla i lite varmt vatten i kastrullen.

Vad jag inte tänkte på var att

soppsleven var i kastrullen och

vattnet jag hällde kom förstås

i sleven och det blev liksom en

fontän av tomatsoppa över

spisen.

Hmmm.

Tro om jag kan lura J till att

rengöra spisen när han kommer

hem.

Den är mer röd än vit nu.


ansepanse

Jag kan återigen strama upp mig

som en stolt tupp i hönsgården.

På väg in till sta´n igår kväll.

Jag: - Måste du titta på "värsta

         bilförarna".

J: - Jo, men det kan vara kul.

Jag: - Nej, det är det inte. Bara töntar

         som gör sig själva ännu dummare.

J: - Ja men i alla fall.

Jag: - Så är det ju upplagt likadant varje

         gång. Ingen variation i det hela.

J: - Kanske det. Men första avsnittet kan

      vi ju se, se´n kanske jag struntar i det.

Jag: - Vet du vad? Antikrundan kommer klockan

          åtta.

J: - Då kan du väl spela in bilförarna, så tittar

      jag på det själv senare.

Jag: - Fast bara mellan åtta och nio. Sedan är

         är det inget på TV och då tänkte jag titta

         på inspelat.

J: - Det går nog bra.

Hör ni, vad bra. Kvinnans list och allt det där.

Det fungerar för det mesta hemma hos oss.

Grejt!


ansepanse

har jag fått en AWARD

Känner mig otroligt hedrad och

tackar snälla, go´a Therese.

tänkte jag när jag kollade in vad

som kommer på TV ikväll.

"Sveriges värsta bilförare"

har säsongstart och tillråga

på allt blir det två avsnitt på

raken.

Den första säsongen var det

väl någorlunda. Det gick ju att

skratta åt töntigheterna.

Men.....

Köra samma pinsamheter om och

om igen. Jag förstår inte vilka bil-

förare som vill ställa upp. Men tydligen

finns de, för programmet återkommer.

Med svärande, skrikande, tjutande och

tuggummituggande idioter.

Varför jag stör mig?

Jo, J gillar att titta på töntarna.

So what? Vi har bara en TV.


ansepanse

ett gammalt gökur som lever ett eget

liv.

Jag använde den förut  genom att räkna

gökens kokoanden, för att få veta hur

mycket klockan var om jag till exempel

var på övervåningen.

Det har jag fått sluta med.

Den kan slå halvslaget både 20 i och

kvart i.

Hela slag kan variera. Klockan elva kan

den slå tolv slag och de gångerna kan

den sedan slå tretton slag klockan ett.

Nästan som om göken förstår att aj, där

blev det lite fel.

Idag firar J och jag lite. Det var den 4 mars

vi träffades. Det året var det snö på backen

som nu, men inte alls i den mängden.


ansepanse

en Award från snälla, rara Sussi och lika

snälla, rara Mia systeryster.

Båda tillhör mina favoriter och jag sänder

awarden tillbaka till båda två.

The Sunshine Blog Award is awarded to bloggers whose positivity and creativity inspire others in the blog world. The rules for accepting the award are:

1. Put the logo on your blog or within your post.

2. Pass the award to 12 bloggers.

3. Link the nominees within your post.

4. Let them know they received this award by commenting on their blog.

5. Share the love and link to the person from whom you received this award.


Awarden har redan cirkulerat i bloggarna, så jag tar och ger den

till ALLA som LÄSER och KOMMENTERAR i min blogg.

Ni är alla omtyckta av mig och väl värda den här

awarden.


ansepanse

skulle bara värma en tallrik soppa i

micron igår.

Fick plötsligt ett sug efter brysselkål

så jag slängde i några djupfrysta sådana

i sopptallriken.

På med micron. Jag tänkte att det

behövdes lite extra tid eftersom

brysselkålen var fryst.

Jääädrar i min själ, vad det small.

Sedan kom några skott till, innan

jag hann fram till micron och stängde

av den.

Lilligaste for iväg som ett jehu till

ytterdörren och började skälla.

Det lät som salutskotten vid ett

statsbesök.

Tur att jag hade plastkåpan över

tallriken.


ansepanse

tödagarna frös det till och blev

skare med lite nysnö över.

Jag chansade på att gå runt

sjön idag med Lilligaste och Lugi.

På vissa ställen var det bara

ett par djupa spår i snön.

Skaren bar mina följeslagare

men jag föll för det mesta ner

en bit eller ibland ända ner till

knäna.

Det var riktigt jobbigt att gå

på det viset. Jag skulle kunna

tänka mig att det var som att

försöka skynda sig över ett

kullerstenstorg med högklackat.

"än slank jag hit - en slank jag dit

och än slank jag ner i diket".



Här är mina två följeslagare på alla mina promenader.


ansepanse

jag, att jag var ett ganska snällt

barn. Mer som en pojkflicka som

tyckte om att hänga med min

tre år äldre bror på strapatser.

Men har man en äldre bror blir

man utsatt för en del tjuvknep

och rackartyg.

Självklart skulle även jag testa på

någon.

Det fanns något som vi kallade

för "klipulver". Det var helt enkelt

innandömet i nypon.

Frukten skalades och inuti fanns

de håriga frön som sedan busaktigt

stoppade innanför kragen på den

man kom åt.

Och kliade gjorde det!

Fruktansvärt!

Min syster är fem år yngre än mig.

Mamma tyckte, för ofta enligt mig,

att jag kunde ta med henne när

jag ändå skulle ut.

Det gillades förstås inte av mig.

Släpa omkring på en barnrumpa som

tillhörde den tjuriga sorten.

På något vis ville jag ge igen och

då fanns ju inget bättre än att det

fick gå ut över min lillasyster.

Sagt och gjort. Det fick bli "klipulver".

Men sedan blev det ett liv utan dess

like och jag drabbades av ångest.

Nu skulle mamma och pappa bli arga

på mig.

Smart som jag var redan då, stoppade

jag klipulver i min egen nacke också.

På det viset vågade jag gå hem.

Lillasyster skvallrade på en gång förstås.

Pappa blev arg.

Jag skyndade mig att säga att jag

också hade "klipulver" i nacken.

Då blev pappa undrande istället för

arg.


ansepanse

ord men....

"Jag retar mig inte längre

på dumma människor. Istället

är jag glad åt att jag själv

är så bra."

                   Gunilla Dahlgren



ansepanse

morgon!

- GÄÄÄSP.


Våren känns återigen långt borta. Det snöar

och temperaturen kryper nedåt.

Trött, men lite får jag skylla mig själv.

Vem har sagt att jag ska sitta och glo

på hockeymatchen mellan Canada och USA.

Tittade på första perioden tillsammans med

J, övergav sedan matchen och tittade på en

inspelad dr House.

Tänkte sedan gå till sängs men skulle först

bara se hur det stod i matchen. Och där

fastnade jag. Spännande! Oj, vad spännande

och då var Sverige inte ens med.

Det gick till förlängning innan Canada slutligen

vann.

Det blev ganska sent.

Äntligen i säng. Sedan kom värken. Inte den

"vanliga" molande värken utan den VÄRKEN

som det är svårt att stå ut med. Jag låg

och gnydde, vred och vände mig länge och

väl innan jag slutligen somnade.

GÄSP!


ansepanse